Årets första dag.... Nähä... ;)

Årets första dag... Efter en ovanligt lugn natt?! Ja, nu syftar jag inte på att vi skulle ha festat loss eller så de andra nyårsaftnar sedan vi fick barnen utan mer på att det varit väldigt lugnt för djurens del... Hästarna gav jag kvällsmat som vanligt igår i normal tid kväll förutom att jag sparade ungefär en tredjedel av hö’t, lät ljuset vara tänt och radion på. Sedan gick jag ut igen vid tjugo över tolv och visst sköt de raketer och smällare lite norrut, men som sagt ovanligt lugnt ändå! Så då gav jag resten av hö’t, mockade ur och släckte för natten! Första nyårsnatten på flera år som Maja inte hade gjort rallycrossbana med velodrom inne i boxen ;)

Eftersom hästarna skiter i att det är nyårsdagen idag så ville de förstås ut som vanligt på morgonen och som den enda i familjen som vaknar på morgonen så föll lotten  på mig även denna dag.... Otroligt fin morgon om än snöfattig! Var t.o.m. tvungen att ta lite kort varav den sista togs för bara en liten stund sedan när solen hunnit upp lite mer!

Idag är en dag när man ska blicka bakåt, reflektera och sedan lova saker för det kommande året... Men nej, det tänkar jag inte göra! Det händer alldeles för mycket under ett år och oftast är det ändå de små sakerna som man knappt minns som påverkar en varje dag! Jag skulle vilja lova att göra något annorlunda 2017, men det kommer jag antagligen inte kunna hålla...

Eftersom det här är min blogg så skulle jag kunna skriva precis vad som helst och lova vad som helst för vem läser det här egentligen? Ibland tror man inte så många läst vad man skrivit, men ser man antalet träffar på bloggen...  Eller som när man träffar någon och man ska berätta något som hänt, då vet dom redan om det för det har dom läst... Man liksom fattar inte att folk läser och kommer ihåg vad lilla jag berättar?!

Jag har märkt att det är många fler som läser när man skriver något om barnen, framförallt om Christoffer! Men jag kan inte skriva om den vardagen jämt så därför blir det här min blogg om lite allt möjligt! Att Christoffer har sin diagnos och att Caroline lever som ett syskon till ett barn med diagnos är vår vardag och vi ser nog inte alltid det som avviker eftersom det då är som vanligt för oss... Även om jag borde vara bättre på att notera de små sakerna som händer, bara för att kunna dela med mig.. MEN det är inte heller något nyårslöfte ;)

Vi har iallafall hakat på trenden i år och  valde en Vit jul! Och sen kryddade vi lite extra med att även ha en vit nyårsafton... Herrgårdscider funkar också att ha i kristallglasen! Glas som jag för övrigt vann 1987 (eller möjlightvis lite senare?) när Svenska Connemarasällskapet hade riksutställning på Hagaby i Kumla och min galna Sippan vann guld!

Det är ändå skönt att storhelgerna nu är över, Christoffer går upp i atomer och fullkomligt älskar dessa högtider, men det gör också att han vänder på dygnet och har svårt att varva ner på kvällarna. Nu har dock hans elaka mamma valt att börja vända tillbaka dygnet åt honom (och åt Caroline, men hon är lättare). Så igår fick han gå upp 9.20 och idag 9.00... Imorgon börjar jag 8.00 så.. ja, då vet ni också när han går upp  ;)

Det tar nämligen ungefär en vecka för honom att vända tillbaka och det vore tråkigt om man inte försöker ge honom en bra första vecka på terminen! Vi kan inte vara med i skolan och styra up, men vi kan försöka ge honom bra förutsättningar genom ordentlig sömn, trevliga mornar och en god frukost (eller god och god, det han vill ha av det som erbjuds.. oftast yoghurt).

Caroline har också vänt på dygnet och hon får ett sjuhelsikes humör... Inte mitt, det har jag kvar! Men herregud säger jag bara.... suck! Jag hoppas vi tar alla de där dusterna nu så att hon blir en lugn och timid 13-åring om några år :o        Önska får man väl alltid?

Utan löfte så åker jag snart in till stan och tränar en stund, undrar om jag är ensam på gymmet? Nej, det finns nog fler än jag som drack alkoholfritt igår! Hoppas jag iallafall....