Hur mycket kan gå snett? :o

Idag hade jag en bra plan... med betoning på hade! Som vanligt trycker man in lite för många saker och från början räknar man med att rida en häst direkt vid hemkomst sedan åka iväg och kolla på träning en stund för att därefter kunna äta vid 17-tiden och sedan ta en häst till! Lite optimistiskt jag vet...
Hur som helst så höll jag mig till planen bra inledningsvis. Jag och Matilda drog iväg på skogstur med de gamla damerna och jag trodde nog att vi skulle vara tillbaka vid 15.00, redan här sket det sig då turen var något längre än beräknat.
Trots det så hann vi ner och kolla in lite när Majas son Frippe tränades av sin ägare för Johan Ekenberg. Snygg förstås och brås så klart på mamma, ja inte Johan alltså utan Frippe  ;)

Sen hem för att värma sig en stund och då började Ola med maten... Här kände man nog att det antagligen inte kommer gå så bra och lagom till att den känslan kommer över en så börjar saker liksom gå något utför... sakta men säkert...

Till att börja med så hade jag, som vanligt skulle Ola säga, ingen bensin i bilen! Eller iallafall inte så mycket att det skulle räcka till ridhuset (Hallblads) fram och tillbaka med Råttan och sedan in till jobbet imorgon bitti. Men eftersom jag visste att pappa hade med sig ett par dunkar ut i lördags till fyrhjulingen så kom jag snabbt på en lösning... Trodde jag!
Nope, fann två TOMMA dunkar i förrådet? Grrr no.1....
Så det blev till att lasta in Råttan och åka vägen ”förbi” stan för att tanka innan i kunde åka ut till ridhuset.

Nåväl, ser man inte alltför mycket problem så finner man oftast lösningar på det mesta och till slut kom vi förstås fram till ridhuset. Planen idag var att hoppa lite, men insåg med tanke på att Ola stod med maten när jag åkte att någon mer avancerad övning kunde jag fetglömma. Så fram åkte ett hinder med tillhörande markbom så vi iallafall kunde ta några språng.

Efter en stunds framridning så tog vi hindret i trav i höger varv några gånger och sedan fick min 8-åriga medhjälpare flytta markbommen till andra sidan och lägga upp hindret lite så tog vi det i galopp några gånger. Vid sista anridningen så kändes det som om hon snavade till, men kom snabbt på fötter igen och självklart så hade fantastiska R8:n trampat till med sin tunga högerfot på lilla vänster skon som låg där så fint kvar på spåret där vi just ridit... Grrrno.2....

Medhjälparen fångade in den rymmande skon och den trefotade hästen travades av för avslut av passet.

Skon var förstås böjd som värsta S:et och inte nog med det... När jag var klar och la på min fina lilla häst hennes fina, röda täcke så ser jag att hon ordnat en egen aircondition i täcket... Grrr no.3....

Tror att Ola står för Grrr no.4 i och med att han fick äta sin mat utan mig och medhjälparen eftersom maten hunnit bli kall innan vi var hemma igen (försås)...
Han kan nog även stå för Grrr no.5 eftersom jag jagade ut honom att rikta skon åt mig!
Slå på skon är ett mindre problem, men det där att rikta är verkligen något jag måste öva på!
Jag är skitdålig på det... Och jag har inget tålamod därför är det bättre att Ola gör't! 

Får ta ett snack med bästa hovslagaren så kanske jag kan få en kurs?! ;)

Hur som helst, vi tog oss till och från ridhuset och bilen är nu tankad inför imorgon bitti när jobbet kallar, hästen gick okej, skon på igen och är godkänt rak, magen är mätt efter god kycklingpaj och täcket hänger på hängaren i sadelkammaren... Vilken tur att det är GHS snart så jag kan köpa nytt ;)

Over and out.... Godnatt!