Märkliga saker som bara tycks hända mig fortsätter... För
att göra en lång historia så kort det går så slog jag i handen rejält över ett
hinder i Mariestad 12 augusti. Jag kände inget direkt under ritten, men direkt
efteråt så kom det. Handen svullnade sedan upp succesivt och dagen efter fick
jag tid hos jouren på Baggängens VC och därefter röntgen. Det visade ingen
skelettskada så de bad mig avvakta en vecka och sedan höra av mig om det inte
blivit bra. 10 dagar senare kontaktar jag vårdcentralen för att ställa frågan
om det kan vara så att de missat någon fraktur eller så och får då komma dit
igen. Den läkaren hade i förväg kollat mina bilder och inte heller han kunde se
att det var någon sådan skada utan skrev ut Naproxen och Citodon. Med de
tabletterna skulle jag avvakta tre veckor. Efter fyra veckor hörde jag av mig
igen och fick den här gången komma till en annan läkare. Han sa rätt snabbt att
jag behövde få en magnetröntgen och skulle då skriva en remiss. Detta var den
21 september. Alla som har blivit remitterade vet att man inom kort får ett
brev från mottagande mottagning, i det här fallet röntgen, att de tagit emot
remissen. Den 13 oktober bestämde jag mig för att skriva och fråga vårdcentralen
hur allt går. Här kan jag varmt rekommendera Mina Vårdkontakter, man kan skriva
vilken tid på dygnet som helst och svar kommer oftast inom ett dygn. Sms-aviseringen
kom i fredags förmiddag och när jag kom hem loggade jag in... Döm om min
förvåning för det väldigt korta svaret som i princip talade om för mig att min
röntgen var avbokad och att de istället skulle skriva en remiss till Ortopeden......
Det stod inget om varför och vad jag kunde läsa så var inte remissen till
ortopeden ens skriven. Så med lite frågor hängande i luften ringde jag
receptionen och frågade lite till. Mycket riktigt, remissen var inte skriven,
vårdcentralen hade fått besked om avbokningen av röntgen den 29 september?! Så
på två veckor har de inte kunnat skriva en remiss eller kontakta mig och
meddela! Hade jag inte ställt frågan via vårdkontakterna så hade jag väl
fortfarande gått här och väntat på det där brevet... Till alla som jobbar i
vården: Jag vet att ni är underbemannade!
Men tro mig vi är fler yrken som är otroligt underbemannade
och skulle jag vänta 14 dagar med att svara en förälder på en fråga eller
meddela något annat som kan vara viktigt så skulle jag nog inte vara så
uppskattad jag heller.... Och min chef skulle antagligen blivit uppringd av
någon lite lätt frustrerad förälder!
Nu är ju inte jag den som bara finner mig i saker och hänger
med.... Ibland tyvärr ibland är det bra! När det gäller sjukvård och annan
omsorg så har jag insett att det är bra! Så efter mitt samtal med receptionisten på
Båggångens VC skrev jag via Mina Vårdkontakter (igen), men denna gång direkt
till ortopeden. Jag berättade händelseförloppet och att jag nu står här och
väntar på en remiss till dom. Tidigt imorse plingade min telefon till och jag
hade ett svar att kolla på datorn. Det stod bara att de lämnat mitt ärende
vidare till berörd person. Jag antog i det läget att de bollat tillbaka till
Baggängen för att få remissen så döm om min förvåning när min telefon ringde
vid 10-tiden idag och i andra änden var det en läkare på Ortopeden. Han
presenterade sig och sa att han just satt och läste mitt meddelande... Jag
harklade mig lite och sa att jag var lite frustrerad när jag skrev det varpå
han svarar: ”Jag förstår det!”
Så med ens blev saker så mycket bättre! Han skulle
skicka mig en tid, han ställde relevanta
frågor om min hand och han ville göra en ny röntgen för att utesluta att de
inte missat någon spricka... Som sagt ibland måste man visst stå på sig lite,
men jag tycker att det är fel! Man borde få hjälp ändå...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar