För några veckor sedan väcktes tanken på att köpa in en ponny som ett projekt! Inget jag ska ha kvar utan tanken var/är att hantera den, rida in och sedan sälja. Efter lite letande så hittade jag ett lämpligt ”offer”. Ett litet sto som antagligen landar på D-storlek men just nu är på gränsen. Jag tycker att hon har en trevlig modell som ridponny, men hon är tyvärr en helt ohanterad 3,5 åring. Självklart är hon rädd och det kommer krävas en hel del tålamod och fjäsk för att få lite förtroende för denna dam! Men vilken utmaning :)..... Me like!
Tänkte försöka använda bloggen som en liten ”dagbok” (även om det inte blir varje dag jag skriver) för att berätta hur det går med henne!
Igår begav vi oss iallafall hela långa vägen till kusten för att hämta hem henne. Säljaren hade plockat in henne från lösdriften dagen innan och efter lite visande av vad han hade för hästar så fixade vi affären och sedan väntade lastning. Transporten backades upp mot det utestall där hon stod och sedan fick hon gå på själv, luckan stängdes och sedan rullade vi iväg hemåt.
Planen gick ut på att inte stanna och kolla till henne om inte hela transporten hamnade i gungning, vilken plan va?! Men förutom några små trampningar så skötte hon sig hela vägen.
Under resans gång så började jag smått fundera på hur sjutton jag skulle få ut henne ur transporten och in i stallet när vi väl kom hem. Att backa in till och släppa ut henne kändes inte som någon smart plan eftersom då skulle vi kanske få en lös, nervös och stressad häst inne i stallet. Beslutet blev att försöka vinna så mycket förtroende inne i transporten att jag kunde haka på longerlinan i grimman (som någon tacksamt lockat på henne innan vi kom).
Efter mycket lirkande och fjäskande med både havre (som var helt ointressant) och gräs så lyckades jag ta mig till hennes bog utan att hon skakade. En liten stund där med kliande på hals och i man så kunde jag sakta ta handen på undersidan och få tag i grimman. Hon ryckte förstås till när jag tog taget, men när jag inte drog i henne så gav hon sig rätt omgående och jag kunde fästa longerlinan i grimman. Kunde sedan locka med henne in i stallet och glädjande nog för henne så fanns det ju hästkompisar på plats!
Nu står det en hink med havre utanför boxen så att man varje gång man går in ska kunna ta med en näve och lägga i krubban. Förr eller senare så kommer hon väl förknippa oss trevliga människor på gården med mat om inte annat.... Jag hoppas på förr....
När hon var inne och installerad så blev det till att rusa in, pussa på familjen, läsa en bok för barnen, byta om och sedan lasta in Castor för träning i Knutsbol. En välbehövlig träning efter senaste tävlingen som kändes rent ut sagt skitdålig!
Castor var lite på tårna och hade lite svårt att hålla fokus, liksom matte emellanåt och det blir oftast ingen bra kombination. Men mot slutet kändes det väldigt bra och som vi fick tillbaka lite härlig rytm igen! Nu ska jag nog anmäla mig till tävling om 14 dagar.. Ville vänta tills efter träningen innan jag bestämde mig helt!
Inte nog med att den lilla ponnyn gjort entré, imorgon blir det resa till Flen för att hämta hem kära lilla Råttan! Har inte sett henne annat än på bild sedan början på juli, helt otroligt! Flera av hennes kompisar har redan åkte hem medans det fortfarande är en hel del kvar! Dom var ju från början 18 stycken som har lekt och haft trevligt hela sommaren, nu är det väl ca 10 kvar där några av dom ska gå en månad till på betet! Det här stället hittade jag på annons i Ridsport och gud vad nöjd jag är! Rimlig kostnad, regelbunden kontakt och dom har ringt om det varit något speciellt. Har man inte hört något på telefon så har man hela tiden fått rapporter om hur det går och om någon åkte hem etc. Ibland har det bifogats lite bilder på gänget och har markägarna åkt bort en helg eller vecka så har dom alltid meddelat via mail och då också talat om vem som har ansvaret för ungstona under deras semester. Om inget oförutsett inträffar så kommer nog Råttan återse betet nästa år och säkert då även träffa sina kompisar från i år!
Imorgon får Zafira åka med som resesällskap till Råttan. Det är ett uppdrag som Zafira klarar med glans! Har alltid använt mig av antingen Zafira eller Maja när unghästar ska ut och åka. Castor åkte själv första gången när han åkte till 3-års testet....
Men innan Zafira ska vara sällskapsdam så ska hon få åka med till Ridlekis. Pga lite skador så behöver Zafira rycka in även där som en räddande ängel, imorgon är Zafira helt klart dagens hjälte ;)
Den nya ponnyns namn blir på pappret Mustela Erminea och till vardags Milla, hennes galna blick på bilden är inte naturlig även om man skulle kunna tro det..... Den här gången kan vi iallafall skylla på kameran (mobilen).
Det är ju en hermelin!
SvaraRaderahttp://sv.wikipedia.org/wiki/Hermelin
:-)
...och jag tycker hon påminner om Freddy! Lycka till med Milla! Kram mamma
SvaraRadera