Då har vi haft vår årliga Göteborgsresa igen... 14 april förra året införskaffades biljetterna
och nu är 11 månaders väntan över! Fast å andra sidan så har vi nu Falsterbo i
sikte istället ;)
Det var lite spännande inledning på vår weekend när vi
anlände till hotellet och de inte kunde finna vår bokning :o
Hotellet som jag bokade 12 juli förra året via Trivago.. När
man står där i receptionen med väskor och en förväntansfull 7-åring så är det ju
inte direkt en spännande upplevelse när den vänliga receptionisten säger att
hon inte hittar vår bokning! Paniken kommer krypande och det enda man försöker
lista ut i några sekunder är vart man ska bo, vart ska man ta vägen.... Men så
ställer Ola den där frågan som man själv knappt törs andas fram ”OM du nu inte
hittar bokningen, har ni isåfall något ledig rum som inte kostar oss skjortan?”.
När hennes svar ”Ja, det ska vi ordna” så känns det rätt skönt och man är redo
att slänga upp kreditkortet... Om vi hade haft något vill säga! Ha, ha, ha...
Närå, det var ju lön i torsdags så det var helt rätt helg för en hotellkatastrof ;)
När vi ännu en gång betalat ett hotellrum för vår vistelse
så checkade vi in och gjorde oss lite hemmastadda i rummet. Caroline blev
överförtjust i sin bäddsoffa samtidigt som Ola och jag försökte återfå
kontrollen och koncentrera oss på att andas in – andas ut.... Innan vi tog
spårvagnen bort till Skandinavium så ringde Ola till bolaget som tagit emot vår
bokning. Eftersom receptionisten på Scandic Europa redan ringt så visste vi i
förväg att det fanns en ”risk/chans” att det var en engelsktalande i andra
ändan så Ola hade laddad sitt engelska lexikon inne i huvudet för en
diskussion. Snopet när hon som svarade var en svensktalande kommunikatör med
finsk brytning. Eftersom vi varit i callcenterbranschen så vet vi att så är det
på de kundservice som förläggs utomlands. I första hand får man prata med någon
som pratar samma språk och i andra hand en engelsktalande... Vi var nog lite
förvånade över att någon svarat då vi under den timmen som gått sedan vi
checkat in konstaterat ett antal gånger att vi nog blivit blåsta.... Tjejen var väl inte helnöjd med att få ett
besvärligt ärende en fredag eftermiddag, men lovade att återkomma (på Olas
uppmaning) med besked om en stund. Vi åkte sedan bort till Skandinavium, biljetter
till fredagens kvällsföreställning var införskaffade och skulle avnjutas trots
hotellstrul ;)
Döm om vår förvåning när de faktiskt ringde tillbaka när vi
var på väg in på Skandinavium, denna gång en engelsktalande som bad så hemskt
mycket om ursäkt, informerade hur vi skulle gå tillväga med kvittot på det vi
nu hade betalat och sa att vi skulle få tillbaka det vi nu lagt ut. Vår
förvåning blev om möjligt ännu större när det ett par minuter efter avslutat
samtal ramlade in ett mail i min mailbox där de beklagade det inträffade och
bad oss sedan svara på mailet samt då infoga en bild på kvittot. Eftersom man
inte får något kvitto förrän man checkar ut så lämnade vi hela grejen därhän
och bestämde oss för att ta upp det på söndag igen.
Vi har sedan haft en tok-bra helg! Träffat en hel del av de
människor man känner i vimlet, men också förvånansvärt få jämfört med hur många
man vet är där (enligt Facebook). Dock kom vi fram till att ha biljetter till
både fredag och lördag kväl var väl ingen hit direkt! Man kan ju inte gå ut och
äta någon av kvällarna eftersom det håller på till 22-23 tiden och med en
7-åring i släptåg så är det bingen som gäller då! Skönt att kunna skylla på
henne när vi är trötta... För vi är ju inte direkt några nattsuddare heller :D
Caroline har fått en storfavorit under helgen. Hon liksom
bara valde honom... Måste varit hans glädje till sina framgångar, vänligheten
till sina hästar och att han vid varje ritt tackade publiken efter. Jag pratar
förstås om Chris Chugg från Australien. Jag ska ärligt säga att jag aldrig
direkt lagt märke till honom förut, men Caroline är såld. Han är hennes favorit
”punkt”!
Så här efter gårdagens final som vi avnjöt på SvtPlay igår
eftermiddag är jag väldigt glad för att hon valde glada, vänliga Chugg och inte
Penelope Leprevost... För vad ska man säga! Man behöver inte säga något
egentligen, men jag gör det ändå för jag vill! När jag såg vad hon gjorde så
utbrast jag högt direkt och när de senare en stund efteråt återigen vänder ut
med sändningen mot framridningen så gör hon ju något liknande en gång till på
långsidan bortanför hindrena.... Är väldigt förvånad att det inte sattes in en
reprimand direkt av de närvarande Stewarden (för det borde finnas några vid
framridning/framhoppning). Å andra sidan så händer saker ibland och jag vet när
jag själv är ute på tävlingar att man ibland måste samla in information och sen
kan åtgärden göras efteråt. Jag tror i och för sig inte att sista ordet är sagt
än i detta fall. Kan däremot tycka att det är oerhört beklagligt att
expertkommentatorn uttalar sig som om detta vore en naturlig sak att göra. Vad
sänder det för signaler till ridande barn, ungdomar och till andra som inte
alls rider eller håller på med hästar. Vi vuxna som håller på med ridsport vet
nog de flesta att så där gör man inte, jag hade kunnat förstå om hon drev på
hästen framåt när den var på väg att snubbla till. Men i den här händelsen så
snubblar hästen och är oerhört nära att falla, går framåt på sina framkotor ett
par steg men lyckas komma på fötter och stannar till. DÅ när hästen återfått
balans och hela situationen är över dammar hon in skänklarna i sidan samtidigt
som hon rycker hårt i munnen på honom. I sekvens nr.2 så snubblar inte hästen,
men hon stannar till honom igen brutalt och bankar sedan på honom framåt. Nu
kommer jag inte ihåg i skrivande stund om hästen ursprungligen här skrittar
eller joggar framåt när hon drar tag, men det spelar ingen roll.
Expertkommentatorn har nu i efterhand när sociala medier översvämmats av ilska, irritation och
besvikelse ändrat sitt uttalande till att ”hon aldrig skulle behandla sin häst
så...” och att hon inte såg hela situationen när hon först uttalade sig. Visst kan
man haspla ur sig något för att inte förstora ifall man inte är helt hundra på
vad som hände, men när reprisen visas och reportern ifrågasätter expertens
uttalande DÅ borde hon isåfall ha backat av och ändrat sig. Att komma efteråt
och ändra sitt uttalande känns som en dålig räddning av sig själv... Ibland får
man helt enkelt stå för det man säger även om det blev tokigt! Hon trodde ju
även att tvåan och trean skulle hoppa om så det är inte bara reglementet som
behöver pluggas in, kan ju vara bra att läsa på regelverket för världscupen
också ;)
Regelverket (TR) är ju bra att kunna rätt bra när man är
tränare och ryttarmamma också ;)
Men åter till Chris Chugg och för att inte tala om Steve
Guerdat.... Redan i fredags när han startade sist så sa jag till Ola att han
blir farlig att ha sist ut! Han var inte bara farlig sist ut, han var farlig
hela vägen! Eller farlig är fel ord, rättmätig segrare rakt igenom är ett bättre
ordval! Fantastiskt!!
På mässan shoppade vi förstås även om jag inte tycker vi
handlade allt för mycket! Känns dock lite konstigt när jag ser på mina
införskaffade saker:
1.
En gelpad till DRESSYRsadeln
2.
En DRESSYRgjord
3.
Ett DRESSYRträns
Utöver det köpte jag
en jacka och en keps som jag ska ha när jag har domaruppdrag, 10 par
strumpor och hästgodis! Dressyrgrejer dominerade med andra ord i packningen på
vägen hem :o
Caroline såg det fina i att brodera på ett schabrak så det
skulle hon förstås göra. Jag försökte lite fint att få henne att inte brodera
Kavat på ena sidan eftersom hon kanske vill ha schabraket även till nästa ponny
om det blir någon mer... MEN där hade jag fel, Kavat skulle det stå och Kavat
blev det! På andra sidan skrev hon dock Caroline. Hon shoppade en hel del andra
saker också förstås, men inte alltför mycket. Hon har dessutom sparat pengar
länge för att ha med sig till Göteborg! Trots det så lättade pappa på plånboken
och valde att stå för de flesta av dotterns inköp... Vi får väl hoppas hon
glömt det till nästa år!
I måndags så fick jag världens energi på morgonkvisten och
fixade stallet innan övriga i familjen ens kommit upp ur sängen. Efter lunch
lastade vi in bästa ponnyn och begav oss till Hallblads för lite hoppning. Inte
optimalt med en ponny som stått i några dagar, men den höjd som småttingarna
hoppar så är det inte direkt ansträngande för dom. Caroline visade däremot att
hon sett de stora rida nu och växlade upp ett snäpp mot sitt vanliga lunkande
tempo... På kvällen senare så sa hon att hon vill ut på ”riktiga” tävlingar, vi
får väl se hur det blir med den saken men det är roligt att de hänger i och har
mål trots låg nivå!
På kvällen sedan fick jag äntligen rida mina kära hästar igen
efter några dagars avbrott. Eller Maja har faktiskt stått i nästan två veckor
för att jag flängt och farit så därför har jag prioriterat Råttan på de stunder
jag haft över.
Råttan var rätt galen för att milt uttrycka sig... Korta
hoppläder, lätt sits och låta henne bralla ur sig med bockningar, bakutsparkar
och gud vet vad mer hon var tvungen att få ur sig! Men sen kunde hon arbeta
lite mer ordentligt och idag sedan så var hon som vanligt igen :D
Maja var jag lite nervös för, tänkte att hon kanske skulle
vara stel... Men icke och pigg som en nötkärna jobbade hon på en liten stund i
alla tre gångarter. Härliga häst!!! Idag har hon fått göra mycket skritt –
galopp, galopp – skritt något som jag märkt mjukar hennes stora kropp och som
hon är avslappnad i att göra!
Nu är de älskade djuren nattade och sover förhoppningsvis,
det ska jag själv också strax göra... Det tar på den gamla kroppen att flänga
och fara kors och tvärs och däremellan åka slalom, rida och springa..... Även om jag älskar alltihop! <3 font="">
Trött, tröttare, tröttast....
Förresten, vi skickade iväg kopian på kvittot i söndags kväll, fick ett svar att de nu påbörjat processen med återbetalning och att det kan ta upp till fem arbetsdagar... Fortsättning följer :D
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar