Efter en bal på slottet får man kurera en gammal kropp.....

Vad är väl en bal på slottet när man passerat 40? Den kan vara tråkig med tråkigt prat och tråkiga människor, men den kan också vara alldeles underbart rolig, härlig och dans natten lång!
Och precis det sistnämnda fick vi, jag och Ola, vara med på under lördagskvällen när Tord fyllde 50. En salig blandning på folk och åldrar gjorde att den blev ännu roligare!
De Nadas spelade och det kändes som om vi var 20 år yngre och dansade natten lång.....
Vilket känns idag ;), det känns också att jag för en kväll bytte ut vattenflaskan mot annan dryck och inte minst så känns det att jag fick den briljanta idèn att vi skulle gå till Solnavägen (i Aggerud) från Tords studio i stan... I högklackat! Jorå... Som grädden på moset så hade jag till mina fina högklackade skor en klänning som slutade strax ovanför knäna, tunnstrumpor och en täckkappa som förstås slutade ungefär på samma ställe som klänningen! Det var en kylig historia för mina knän, smalben och anklar, idag känns det mest som om vaderna har varsin tennisboll efter att ha gått på tå i några kilometer :o

Vi hade bytt sovplats med mamma och pappa som alltså fick äran att sova på vischan tillsammans med de söta barnen. Ola och jag kunde alltså sova gott efter en natt på bal i mycket sköna sängar, betydligt mer påkostade än våra egna som vi bytt bort. Vi landade in på Solnavägen vid 3-tiden, vilket är otroligt mycket senare än vad jag brukar vara uppe till... Snarare närmre den tiden jag vaknar så kroppen var nog lite i chock. För inte ville den att jag skulle ha sovmorgon! Klockan 7.18 slog jag upp mina blå och kunde omöjligt somna om... Vad gör man då när man är i stan? Så kom jag på att det faktiskt var tävlingar i Botorp så en morgonkaffe där hade ju funkat som aktivitet... Hästnörden hade återtagit min kropp från partyprinsessan!
Dock så startade inte tävlingen förrän kl.10.00 så jag gick upp, hängde lite i fåtöljen, hämtade lite vatten och la mig lite på sängen igen allt för att få tiden att gå. Men strax före nio så kände jag att Nu kan jag hoppa in i duschen och göra mig iordning för den där efterlängtade kaffekoppen. Skrev till Dessi och kollade om hon tänkt dit så jag kunde sammanstråla med någon och skrev till mamma och frågade om jag fick låna en cykel allt medan Ola gott sov i den sköna sängen. Då visade det sig att pappa hade åkt in till stan för att handla och vips ändrades allt... Ringa pappa och be att han hämtar, skriva till Dessi att planerna ändrats och väcka en väldigt trött Ola.
10 minuter senare var vi uppe och redo för hemfärd. Väl hemma så möttes vi av ett glatt barn och den andra fick vi leta rätt på i Lego-djungeln. Den där morgon kaffekoppen intogs därför på Östergården i annat trevligt sällskap sen gjordes det inte många mer knop den dagen...Vi sov, vilade, fixade mat till barn och vilade lite till. Framåt 17-tiden skulle hästar in och Ola åkte in till stan för hämt-mat, så trötta var vi eller bekväma...

En hel dag går det alltså åt numera för att kurera en kropp som passerat 40.. Är det värt det? Ibland inte, men den här gången var det definitivt värt det. Jag har inte dansat så mycket på åratal å herregud vad roligt det är. Människor i 20-års åldern hade säkert undrat vad dinosaurierna gjorde på dansgolvet, men vi, dinosaurier, dansade hyffsat lika allihop så det funkade alldeles utmärkt. Dessutom så var musiken väl anpassad för dansgolvets åldersgrupp - ett gäng i sina bästa år! :D

Igår kväll somnade jag redan vid 20.30, Ola fick fodra hästar. Jag vaknade första gången vid 2-tiden inatt och hade väl då sovit mina timmar... Lyckades ändå somna om och vaknade nu vid strax före 6 så då blev det en blogg innan vi drar igång dagen och veckan. Caroline har studiedag idag så Christoffer åker med mig till stan och därför har vi lite sovmorgon... Ända till 7.00 ;)

Kurerandets dag är över, när den infinner sig nästa gång så hoppas jag att jag haft lika kul och trevligt som i lördags så det återigen känns värt det! :D