Oj, vad mycket shopping det blev på mässan…. Jag som inte alls brukar handla så himla mycket fick fullkomligt frispel därinne och shoppade på som den värsta shopoholic:en! Tur att Anna var mitt sällskap, för där ligger jag alltid i lä… ;)
Men även om jag handlade mycket så var det väldigt mycket fynd också (om man nu kan rädda situationen med det?), handlade bl.a. ett Kiefferträns för 300:-, ett par säkerhetsstigbyglar till barnen för 199:- och 3 st ylletäcken för 350:- (totalt)… Sen blev det även 2 par ridbyxor, ett träns till ponnyn (som jag någon gång borde få på), en jacka, en fleecetröja m.m. Som sagt det spårade ur lite… :o
Tävlingarna var också bra, men världscupen ger jag inte många nickel för… Visst om det är mycket fel och få nollor i finalen men i en deltävling.. Nja, jag vet inte! Sjätteplatsen går till en med fyra fel i grundomgången, förvisso en svenska, men ändå… Maria Gretzer trodde på få nollor före klassen så det var nog en svårt utgångsläge, om det är samma banbyggare i finalen så får vi väl kanske bara en nolla…
Vi har i alla fall haft en kanonhelg! Kom ner i fredags vid lunch, checkade in på hotellet i Olskroken och tog spårvagnen till Avenyn. Där hittade vi ett ställe att äta lite på innan vi begav oss till Mässan J. Vi hade sedan biljetter till kvällstävlingarna och var tillbaka vid hotellet ca 23.00, sen sov vi småbarnsföräldrar gott hela natten.
På lördagen körde Anna och jag en powerwalk före frukosten (som var helt fantastisk för övrigt). Strax efter 10.00 anlände vi till Skandinavium och sedan spenderades hela dagen, mer eller mindre, där! Vi hade ”bara” biljetter till förmiddagens tävlingar, men Mässan finns ju liksom hela dagen J.
Eftersom det blev en hel del inköp även då så blev det färd tillbaka till Olskroken för att lämna alla påsar och sedan tillbaka till Avenyn för att äta på våran favoritrestaurang La Gondola. Ingen chansade utan tog vårt säkra kort Pasta Pappadelle med kyckling och kantarellsås… Kocken från förra året var nog kvar för det var precis lika gott som då! Mätta och nöjda kröp vi tillbaka till spårvagnen och åkte till hotellet, alla somnade direkt och det var svårt på båda rummen att avgöra vem som somnade före den andra!
Utvilade och ”pigga” tog vi en lite, lite senare promenad på söndagsmorgonen, vi hade inte biljetter till direkt på morgonen utan kunde ta det lite lugnare… Det är klart att Mässan var öppen så vi kunde ju inte ta det hur lugnt som helst, man kan ju missa ett bra erbjudande!
Efter powerwalk och härlig frukost checkade vi ut från hotellet, packade in ALLT i bilen men lät bilen stå kvar vid hotellet, tänkte att det antagligen skulle gå fortare att ta spårvagnen dit efteråt och sedan åka hem än att först leta parkeringsplats vid Skandinavium och sedan köa därifrån. Vi kunde också konstatera att det inte fanns alltför stort utrymme att handla mera, fast det är klart vid våra fötter kunde det allt få plats lite påsar! Och det fick det J, bl.a fick vi in 3 täcken, fyra schabrak, påsar med ridbyxor, träns och lite till… Finns det hjärterum så finns det påsplats!
Nu är det 14 månader till nästa gång och då är det världscupfinal! Sist det var final i Göteborg sålde vi våra biljetter som var inköpta ett år i förväg för vi fick tid för kejsarsnitt dagen innan tävlingarna skulle börja. Försökte förhala snittet till måndagen efter, men det ville dom inte gå med och det var nog tur. Såg flera höggravida därnere i år och jag riktigt led med dom när dom vankade runt inne på mässområdet, dessutom så hade jag sammandragningar när vi kom in på BB så Caroline hade kanske kikat ut i Göteborg annat fall?!
Vi fick ju något i gengäld som ingen världscuphoppning i världen kan mäta sig med J
I förra veckan så började Castor hosta lite så det lär bli ridfritt tills hostan är över helt så jag får motionera i på backen istället…
onsdag 29 februari 2012
tisdag 21 februari 2012
Pay'n jump, gala och Göteborg...
I onsdags kom Karin för att vaccinera och ID-kolla Milla, men vi bestämde att ID-kollen får vänta några veckor till… Risken finns väl att jag aldrig mer får tag på henne om vi trycker in kanylen med chipet i halsen på henne! Så denna gång fick hon öva sig inför vad som komma skall med en mindre kanyl och spruta med vaccin, det gick jättebra!
Det känns som om det går framåt med henne i rätt rask takt nu, fast visst är hon fortfarande rädd av sig och det är inte det lättaste att få tag på henne i boxen. En stor fördel är dock att hon är så himla snäll att hon inte försöker sparkas eller på andra dumma vis försöka komma undan. Har börjat med att jag tar i grimman på henne och då lättar hon lite i fram, men direkt när hon känner att jag håller i så går hon ner igen….
Maja skrittar jag runt på, flyttar lite sidvärts, kollar att start och stopp fungerar… Basic med andra ord. För er som inte hört så mycket om Maja så ska jag försöka göra en kort version av hennes fysiska motgångar… Som 7/8-åring började hon linka lite i höger fram när man travade, inte hela tiden men till och från. Kollade henne med både böjprov, bedövningar av leder och röntgen, men det fanns inga fel. Till slut hamnade vi på SLU för scintigrafi-röntgen. Med risk för att få uttömmande svar från mer expertis så kan man väl kortfattat säga att hästen får kontrastvätska i sig och sedan utförs en mycket mer detaljerad röntgen. Vid denna tidpunkt så var det Uppsala (SLU) som var närmaste ställe som utförde denna röntgen och det var bara att åka dit. Inte heller detta visade på annat än normala förändringar för en häst i hennes ålder.
Det bestämdes då att hon skulle vila i fyra månader och om hon inte var bra efter det så fanns det inte annat att göra än att döma ut henne… En 8-åring?!
Hur som helst så fick Maja sin vila och jag hade den sommaren Mischa (Majas första dotter) att träna och tävla. Under den tiden så funderade jag mycket på Maja och hennes fysik, när saker och ting uppkommit m.m. Jag kom fram till att vi måste ändra ridningen! Som så ofta när man stöter på problem med sin häst så handlar det ju ofta om hur vi rider dom, på vilket vis, hur mycket etc.
När det så blev dags för igångsättning så var det många, långa skrittpass med skänkelvikning, bakdelsvändningar o.s.v. allt för att mjuka upp hennes stora kropp. Efter att vi hållt på sådär i några månader så började jag trava och då var hältan som bortblåst. Den har kommit tillbaka under långa vilotider (graviditeter, fölningar..), men numera vet jag ju att det bara är att skritta på, gympa henne lite och så har det hittills alltid försvunnit. Cavalettibommar är ett annat bra sätt för henne att mjuka upp kroppen och Majas kropp är ju rätt stor så det tar lite tid att mjuka upp alla leder och muskler :o
Nu har dock Maja haft sitt längsta avbrott någonsin, räknade ut häromdagen att i maj är det 3 år sedan vi gjorde vår sista tävling och sedan har hon fått två föl (2010 och 2011) så om vi även denna gång lyckas få ordning på kroppen återstår att se. Maja är ingen häst som gillar att stå utan gillar att jobba och därför vore det mycket mer kvalité att kunna fortsätta jobba henne några år till!
Däremot så har jag funderat nu i några veckor om hästar kan bli senila på ålderns höst :)? Skämt åsido, men jag har haft Maja sedan hon var unghäst (2 år) och hon har aldrig visat några bra tecken på brunst! Vi har fått åkt till hingsthållare på vinst och förlust för att kolla med ultraljud.
Dessutom så är hon oerhört renlig av sig i boxen, man bajsar i ett hörn på hög och kissar i ett annat och aldrig går man i något som lämnat kroppen… MEN nu så har hon brunstat i två veckor, är helt galen i Castor, kan inte ens gå förbi honom i stallet utan måste stanna på gången och skvätta… Min Maja? Helt otroligt!!! Dessutom så skiter hon lite varstans i boxen, går runt i det och verkar inte alls bry sig om vart man lämnar sina avtryck??? Jag hoppas den gamla Maja kommer tillbaka nu när hon rids och när hon någon gång slutar brunsta…
Castor och jag har som vanligt mest haft diskussioner sista tiden, men som jag nämnde här ovan så måste man någon gång rannsaka sig själv och hur man rider. Vet inte om jag egentligen gjort något annat än vad jag fått tips om, men jag måste nog vara lite mjukare mot killen… Han är nog inte så hård som man kan tro, fast jag vet att han använder sig av hysteri ibland för att komma undan ska dock inte räkna med att han gör det hela tiden! Svår vågskål det där och jag har ju tidigare inte haft någon häst som varit så skarp förut, men man lär sig hela tiden!
I söndags åkte vi i alla fall till ridhus för att få galoppera lite och ta något språng. Han skötte sig jättebra för att inte säga utmärkt och han riktigt njöt av att kunna galoppera på utan att behöva känna is under hovarna, matte var också rätt trygg med att kunna släppa på lite till skillnad från ridbanan hemma!
Idag har vi varit till Askersund på Pay’n Jump! Vi var inte riktigt redo egentligen rent konditionsmässigt eller träningsmässigt, men jag tror ändå det var nyttigt… Man får tänka lite på hur man lägger upp framridningen och vilka krav man ställer så det inte blir orimligt för honom! Hur det gick? Jo, vi gjorde nog bort oss lite grann, men det bjuder jag på... Först ville han inte gå fram alls, sen ville han inte hoppa fram (man fick hoppa två hinder inne på banan) för att sedan tveksamt bjuda till lite mer. På femman ville han svänga åt vänster, mot utgången, medans jag hade färdriktning höger. Ja, ni förstår att det kunde gå precis hur som helst, men jag lyckades klamra mig fast och sedan tog orken helt slut på båda två, anridningen till sexan blev ju riktigt illa med tanke på att jag var nära att spotta sand så där kom vårt första stopp, sedan tog vi oss över det och sjuan i ett svep för att sedan vilja gå mot utgången igen och dog helt mot åttan. Efter det hade han svårt att komma igång i galopp och jag var helt slut själv, men på andra försöket tog vi oss ändå över även det. MAO två stopp och nära backen var det idag, men runt kom vi och han fick ge sig :D!
Kändes bra att kunna åka dit idag eftersom dom har en tävling i samma ridhus om en månad så nu hade vi lite möjlighet att se stället, ridhus och hinder i förväg om vi nu kommer iväg dit nästa tillfälle.
Syftet med resan idag var ju att få en möjlighet att ta ur honom istadigheten och jag tycker nog att vi iallafall uppnådde syftet även om det inte var perfekt. Hade det varit perfekt så hade jag å andra sidan inte fått bråka lite med hans istadighet...
En annan trevlig händelse som varit senaste veckan är att jag i torsdags bytte ut täckjacka, termobyxor och Graningekängor mot den lilla svarta klänningen och pumps för att bege mig mot huvudstaden och Viasat Sales Award. Ett jättetrevligt arrangemang där vi blev bjudna på resa till Stockholm, hotell, besök på MTG-huset med lite kändisar och sedan middag på Münchenbryggeriet….
Fast morgonen efter vaknade jag 6.20, var väl inställd på att fodra hästar men det var dåligt med sådana på Hotell Clarion Sign…. Istället kunde vi ta en riktigt lång, härlig hotellfrukost. Inget ont som inte har något gott med sig!
På fredag bär det av för den årliga trippen till Göteborg och Skandinavium! Äntligen… Det är en riktig höjdpunkt för oss (jag och sambo) när vi kan boka in hotell och bara vara i tre dagar! Även om vi gjort denna tripp redan innan vi fick barn så är det ännu mer uppskattat nu när vi bara kan rå oss själva i några dagar. Att vi dessutom har en stor mässa och trevliga tävlingar att besöka är ett stort plus, för mig i alla fall ;)
Det känns som om det går framåt med henne i rätt rask takt nu, fast visst är hon fortfarande rädd av sig och det är inte det lättaste att få tag på henne i boxen. En stor fördel är dock att hon är så himla snäll att hon inte försöker sparkas eller på andra dumma vis försöka komma undan. Har börjat med att jag tar i grimman på henne och då lättar hon lite i fram, men direkt när hon känner att jag håller i så går hon ner igen….
Maja skrittar jag runt på, flyttar lite sidvärts, kollar att start och stopp fungerar… Basic med andra ord. För er som inte hört så mycket om Maja så ska jag försöka göra en kort version av hennes fysiska motgångar… Som 7/8-åring började hon linka lite i höger fram när man travade, inte hela tiden men till och från. Kollade henne med både böjprov, bedövningar av leder och röntgen, men det fanns inga fel. Till slut hamnade vi på SLU för scintigrafi-röntgen. Med risk för att få uttömmande svar från mer expertis så kan man väl kortfattat säga att hästen får kontrastvätska i sig och sedan utförs en mycket mer detaljerad röntgen. Vid denna tidpunkt så var det Uppsala (SLU) som var närmaste ställe som utförde denna röntgen och det var bara att åka dit. Inte heller detta visade på annat än normala förändringar för en häst i hennes ålder.
Det bestämdes då att hon skulle vila i fyra månader och om hon inte var bra efter det så fanns det inte annat att göra än att döma ut henne… En 8-åring?!
Hur som helst så fick Maja sin vila och jag hade den sommaren Mischa (Majas första dotter) att träna och tävla. Under den tiden så funderade jag mycket på Maja och hennes fysik, när saker och ting uppkommit m.m. Jag kom fram till att vi måste ändra ridningen! Som så ofta när man stöter på problem med sin häst så handlar det ju ofta om hur vi rider dom, på vilket vis, hur mycket etc.
När det så blev dags för igångsättning så var det många, långa skrittpass med skänkelvikning, bakdelsvändningar o.s.v. allt för att mjuka upp hennes stora kropp. Efter att vi hållt på sådär i några månader så började jag trava och då var hältan som bortblåst. Den har kommit tillbaka under långa vilotider (graviditeter, fölningar..), men numera vet jag ju att det bara är att skritta på, gympa henne lite och så har det hittills alltid försvunnit. Cavalettibommar är ett annat bra sätt för henne att mjuka upp kroppen och Majas kropp är ju rätt stor så det tar lite tid att mjuka upp alla leder och muskler :o
Nu har dock Maja haft sitt längsta avbrott någonsin, räknade ut häromdagen att i maj är det 3 år sedan vi gjorde vår sista tävling och sedan har hon fått två föl (2010 och 2011) så om vi även denna gång lyckas få ordning på kroppen återstår att se. Maja är ingen häst som gillar att stå utan gillar att jobba och därför vore det mycket mer kvalité att kunna fortsätta jobba henne några år till!
Däremot så har jag funderat nu i några veckor om hästar kan bli senila på ålderns höst :)? Skämt åsido, men jag har haft Maja sedan hon var unghäst (2 år) och hon har aldrig visat några bra tecken på brunst! Vi har fått åkt till hingsthållare på vinst och förlust för att kolla med ultraljud.
Dessutom så är hon oerhört renlig av sig i boxen, man bajsar i ett hörn på hög och kissar i ett annat och aldrig går man i något som lämnat kroppen… MEN nu så har hon brunstat i två veckor, är helt galen i Castor, kan inte ens gå förbi honom i stallet utan måste stanna på gången och skvätta… Min Maja? Helt otroligt!!! Dessutom så skiter hon lite varstans i boxen, går runt i det och verkar inte alls bry sig om vart man lämnar sina avtryck??? Jag hoppas den gamla Maja kommer tillbaka nu när hon rids och när hon någon gång slutar brunsta…
Castor och jag har som vanligt mest haft diskussioner sista tiden, men som jag nämnde här ovan så måste man någon gång rannsaka sig själv och hur man rider. Vet inte om jag egentligen gjort något annat än vad jag fått tips om, men jag måste nog vara lite mjukare mot killen… Han är nog inte så hård som man kan tro, fast jag vet att han använder sig av hysteri ibland för att komma undan ska dock inte räkna med att han gör det hela tiden! Svår vågskål det där och jag har ju tidigare inte haft någon häst som varit så skarp förut, men man lär sig hela tiden!
I söndags åkte vi i alla fall till ridhus för att få galoppera lite och ta något språng. Han skötte sig jättebra för att inte säga utmärkt och han riktigt njöt av att kunna galoppera på utan att behöva känna is under hovarna, matte var också rätt trygg med att kunna släppa på lite till skillnad från ridbanan hemma!
Idag har vi varit till Askersund på Pay’n Jump! Vi var inte riktigt redo egentligen rent konditionsmässigt eller träningsmässigt, men jag tror ändå det var nyttigt… Man får tänka lite på hur man lägger upp framridningen och vilka krav man ställer så det inte blir orimligt för honom! Hur det gick? Jo, vi gjorde nog bort oss lite grann, men det bjuder jag på... Först ville han inte gå fram alls, sen ville han inte hoppa fram (man fick hoppa två hinder inne på banan) för att sedan tveksamt bjuda till lite mer. På femman ville han svänga åt vänster, mot utgången, medans jag hade färdriktning höger. Ja, ni förstår att det kunde gå precis hur som helst, men jag lyckades klamra mig fast och sedan tog orken helt slut på båda två, anridningen till sexan blev ju riktigt illa med tanke på att jag var nära att spotta sand så där kom vårt första stopp, sedan tog vi oss över det och sjuan i ett svep för att sedan vilja gå mot utgången igen och dog helt mot åttan. Efter det hade han svårt att komma igång i galopp och jag var helt slut själv, men på andra försöket tog vi oss ändå över även det. MAO två stopp och nära backen var det idag, men runt kom vi och han fick ge sig :D!
Kändes bra att kunna åka dit idag eftersom dom har en tävling i samma ridhus om en månad så nu hade vi lite möjlighet att se stället, ridhus och hinder i förväg om vi nu kommer iväg dit nästa tillfälle.
Syftet med resan idag var ju att få en möjlighet att ta ur honom istadigheten och jag tycker nog att vi iallafall uppnådde syftet även om det inte var perfekt. Hade det varit perfekt så hade jag å andra sidan inte fått bråka lite med hans istadighet...
En annan trevlig händelse som varit senaste veckan är att jag i torsdags bytte ut täckjacka, termobyxor och Graningekängor mot den lilla svarta klänningen och pumps för att bege mig mot huvudstaden och Viasat Sales Award. Ett jättetrevligt arrangemang där vi blev bjudna på resa till Stockholm, hotell, besök på MTG-huset med lite kändisar och sedan middag på Münchenbryggeriet….
Fast morgonen efter vaknade jag 6.20, var väl inställd på att fodra hästar men det var dåligt med sådana på Hotell Clarion Sign…. Istället kunde vi ta en riktigt lång, härlig hotellfrukost. Inget ont som inte har något gott med sig!
På fredag bär det av för den årliga trippen till Göteborg och Skandinavium! Äntligen… Det är en riktig höjdpunkt för oss (jag och sambo) när vi kan boka in hotell och bara vara i tre dagar! Även om vi gjort denna tripp redan innan vi fick barn så är det ännu mer uppskattat nu när vi bara kan rå oss själva i några dagar. Att vi dessutom har en stor mässa och trevliga tävlingar att besöka är ett stort plus, för mig i alla fall ;)
måndag 13 februari 2012
Helgens uppdatering...
Vilken helg….. Den inleddes med en konstig fredag då jag först började 6.45 men fick sedan åka hem vid 10.15 för att vi inte hade någon på driften under fredagskvällen. På väg hem svängde jag förbi Ö&B för att köpa de där efterlängtade skridskorna till Caroline!
Sen blev det speedat schema med stall och ridning, umgås lite med barnen för att sedan åka iväg igen. Innan jag skulle vara tillbaka på jobbet skulle jag få lite laser på mitt knä som krånglat till och från under några veckor, hoppas jättemycket på att detta fixar vad som nu är fel…. :).
Efter jobbet blev det mys med lite gott framför TV:n…
Lördagen var avvikt för städning! Kan tyckas tråkigt som lördagsnöje, men för mig är det härligt att kunna ta mig tiden och fixa hemma. Under veckorna hinner man knappt med något.
Innan jag drog igång med dammsugaren bokade vi äntligen den där efterlängtade resan till Grekland! Kul att åka någonstans där man aldrig varit förut (Kreta). Hittade ett mysigt hotell, 150 meter från stranden. Hotellet har förutom pool och barnpool även en härlig lekplats för barnen så det borde bli toppen!!!
Efter frukost tog Ola med sig våra barn och ett bonusbarn bort till Lonnhyttan för lite skridskoåkning så jag skulle få städa ifred, svårt att röja undan leksaker med barnen runt benen… Efter skridskoåkning dröjde dom ut på tiden ytterligare till barnens förtjusning med ett besök på McDonalds!
Själv hann jag under denna tid fixa iordning barnens rum, dockvrån och stora rummet på övervåningen. Olas och mitt rum samt nedervåning fick sig sedan en omgång efter att dom kommit hem så nu är allt klart eller det finns ju alltid mer att göra, men nu är det i alla fall städat i dessa utrymmen :)
Tog dock en paus precis när dom kommit hem och fixade stallet. Ridningen fick däremot stå tillbaka denna dag till förmån för städning, men Milla fick sig sin sedvanliga promenad! Hur sedavanligt saker och ting nu kan bli på en vecka?! Hon tycker det är oerhört obehagligt när jag kommer över på ”fel” sida däremot vänster sida går rätt bra nu och hon accepterar det hyffsat. Därmed inte sagt att hon gillar det, men det kommer kanske det med till slut?!
Söndagen inleddes med en liten tripp till Fjugesta direkt efter att hästarna var utsläppta och jag ätit frukost. Dagens inköp var korn som ska räcka en liten tid framöver. Otroligt skönt att få hem ett lager så man klarar sig ett tag!
Efter detta blev det mockning och en promenad med Caroline och Zafira. Jag får rida min häst om hon får rida sin först! Det börjas i tid med kraven…..
Castor hade nog vaknat lite på fel sida igår för helt plötsligt så kunde han inte galoppera i höger galopp utan att byta till korsgalopp i ett?! Efter en stunds tragglande kom dock minnet tillbaka på honom och han kom plötsligt ihåg hur man gjorde, är det inte märkligt?
På kvällen gjorde jag äntligen DET! Red Maja alltså… Efter 1,5 års uppehåll var jag uppe på ryggen igen! Det är lite som att komma hem, man finner sig snabbt på plats. Men Maja är förstås jättestel och det kommer nog ta sin tid att mjukna upp den stora kroppen, om det överhuvudtaget är möjligt! Men man måste ju försöka i alla fall!
Och Milla fick förstås sin promenad igen så denna dag var det bara Råttan som fick vara ifred och så ska det väl vara ett tag till…. Hon får passa på att njuta av lugnet så länge hon nu kan, till hösten händer det grejor....
Sen blev det speedat schema med stall och ridning, umgås lite med barnen för att sedan åka iväg igen. Innan jag skulle vara tillbaka på jobbet skulle jag få lite laser på mitt knä som krånglat till och från under några veckor, hoppas jättemycket på att detta fixar vad som nu är fel…. :).
Efter jobbet blev det mys med lite gott framför TV:n…
Lördagen var avvikt för städning! Kan tyckas tråkigt som lördagsnöje, men för mig är det härligt att kunna ta mig tiden och fixa hemma. Under veckorna hinner man knappt med något.
Innan jag drog igång med dammsugaren bokade vi äntligen den där efterlängtade resan till Grekland! Kul att åka någonstans där man aldrig varit förut (Kreta). Hittade ett mysigt hotell, 150 meter från stranden. Hotellet har förutom pool och barnpool även en härlig lekplats för barnen så det borde bli toppen!!!
Efter frukost tog Ola med sig våra barn och ett bonusbarn bort till Lonnhyttan för lite skridskoåkning så jag skulle få städa ifred, svårt att röja undan leksaker med barnen runt benen… Efter skridskoåkning dröjde dom ut på tiden ytterligare till barnens förtjusning med ett besök på McDonalds!
Själv hann jag under denna tid fixa iordning barnens rum, dockvrån och stora rummet på övervåningen. Olas och mitt rum samt nedervåning fick sig sedan en omgång efter att dom kommit hem så nu är allt klart eller det finns ju alltid mer att göra, men nu är det i alla fall städat i dessa utrymmen :)
Tog dock en paus precis när dom kommit hem och fixade stallet. Ridningen fick däremot stå tillbaka denna dag till förmån för städning, men Milla fick sig sin sedvanliga promenad! Hur sedavanligt saker och ting nu kan bli på en vecka?! Hon tycker det är oerhört obehagligt när jag kommer över på ”fel” sida däremot vänster sida går rätt bra nu och hon accepterar det hyffsat. Därmed inte sagt att hon gillar det, men det kommer kanske det med till slut?!
Söndagen inleddes med en liten tripp till Fjugesta direkt efter att hästarna var utsläppta och jag ätit frukost. Dagens inköp var korn som ska räcka en liten tid framöver. Otroligt skönt att få hem ett lager så man klarar sig ett tag!
Efter detta blev det mockning och en promenad med Caroline och Zafira. Jag får rida min häst om hon får rida sin först! Det börjas i tid med kraven…..
Castor hade nog vaknat lite på fel sida igår för helt plötsligt så kunde han inte galoppera i höger galopp utan att byta till korsgalopp i ett?! Efter en stunds tragglande kom dock minnet tillbaka på honom och han kom plötsligt ihåg hur man gjorde, är det inte märkligt?
På kvällen gjorde jag äntligen DET! Red Maja alltså… Efter 1,5 års uppehåll var jag uppe på ryggen igen! Det är lite som att komma hem, man finner sig snabbt på plats. Men Maja är förstås jättestel och det kommer nog ta sin tid att mjukna upp den stora kroppen, om det överhuvudtaget är möjligt! Men man måste ju försöka i alla fall!
Och Milla fick förstås sin promenad igen så denna dag var det bara Råttan som fick vara ifred och så ska det väl vara ett tag till…. Hon får passa på att njuta av lugnet så länge hon nu kan, till hösten händer det grejor....
onsdag 8 februari 2012
Äntligen....
... Är det lite "varmare" igen. I några dagar fick nästan återuppleva hela förra vinterns kyla, helt otroligt att man stod ut med kylan då!! Jag lät iallafall Castor vila ett par dagar nu. Det var nog en välbehövlig vila för efter dom dagarna har vi varit lite mer överens under ridpassen, vilket har varit superskönt! Det har varit en rätt uppgiven känsla när man hela tiden kommer på kant med varandra och det tar så mycket onödig energi... Men nu ser vi framåt med positiva tankar :).
Maja har installerat sig i flocken och det lär inte dröja förrän övriga hästar helt ovetande hamnat under henne i rang. Just nu så brunstar hon dock så än så länge är det nog helt OK med gamla damen att Castor får vara kung, han är ju sååååå snygg....
Lite häftigt var det däremot när jag kom hem med Maja och hon och Castor hälsade. Först bröstade båda upp sig, men rätt snabbt så började dom prata med varandra, väldigt igenkännande. Och genast i samband med det så slappnade dom båda av totalt och allt kändes som förr, fantastiska djur men så heter det väl hästminne av en anledning?!
I Millas box har jag satt upp en bindring så att ja kan "spärra" av flyktvägen själv och oberoende av andras hjälp kan greja med henne. Det har funkat riktigt bra... Självklart försöker hon komma undan, men finner sig ändå rätt snabbt i att jag klappar och kliar på henne. Graden av avslappning hos henne kan däremot variera stort, men det är bara att klappa på :).
Ikväll så bestämde jag mig för att vi skulle ut på ridbanan, bara hon och jag. Det var lättare sagt än gjort! Först fick jag vänta ut henne för att få ut henne ur boxen i stallgången, tog väl typ 10 min. Sen ville hon inte ut genom ytterdörren och det tog ungefär lika lång tid, men sen gick vi ett varv på ridbanan... Över en bom, klapp & kli några gånger på vägen för att sedan återvända till den otroligt trygga boxen! Är lite kul vad fort det ändå gått från att inte komma i närheten till att kunna vara ute och gå, bara vi två....
Nu är det nog dags för en ID- kontroll snart, får ringa och göra upp något bra med Karin. Problemet blir väl när hon ska mätas, men det får bli en senare fråga ;)
Häromdagen fick jag information från Råttans sommarbete att det börjar dra ihop sig för att boka plats i sommarens flock, är inte det ett riktigt gott tecken på att bättre tider inte är alltför långt bort? Snart, snart så sitter vi i t-shirt och rider våra kusar istället för täckbyxor och tjocka jackor, det är något riktigt positivt att tänka på....
I höst så fyller jag ju 27 ( för fjortonde gången) så nu ska vi boka resa till sydligare breddgrader, lutar åt Kreta... men innan dess så blir det självklart Falsterbo... Den platsen är redan bokad å klar :)
Maja har installerat sig i flocken och det lär inte dröja förrän övriga hästar helt ovetande hamnat under henne i rang. Just nu så brunstar hon dock så än så länge är det nog helt OK med gamla damen att Castor får vara kung, han är ju sååååå snygg....
Lite häftigt var det däremot när jag kom hem med Maja och hon och Castor hälsade. Först bröstade båda upp sig, men rätt snabbt så började dom prata med varandra, väldigt igenkännande. Och genast i samband med det så slappnade dom båda av totalt och allt kändes som förr, fantastiska djur men så heter det väl hästminne av en anledning?!
I Millas box har jag satt upp en bindring så att ja kan "spärra" av flyktvägen själv och oberoende av andras hjälp kan greja med henne. Det har funkat riktigt bra... Självklart försöker hon komma undan, men finner sig ändå rätt snabbt i att jag klappar och kliar på henne. Graden av avslappning hos henne kan däremot variera stort, men det är bara att klappa på :).
Ikväll så bestämde jag mig för att vi skulle ut på ridbanan, bara hon och jag. Det var lättare sagt än gjort! Först fick jag vänta ut henne för att få ut henne ur boxen i stallgången, tog väl typ 10 min. Sen ville hon inte ut genom ytterdörren och det tog ungefär lika lång tid, men sen gick vi ett varv på ridbanan... Över en bom, klapp & kli några gånger på vägen för att sedan återvända till den otroligt trygga boxen! Är lite kul vad fort det ändå gått från att inte komma i närheten till att kunna vara ute och gå, bara vi två....
Nu är det nog dags för en ID- kontroll snart, får ringa och göra upp något bra med Karin. Problemet blir väl när hon ska mätas, men det får bli en senare fråga ;)
Häromdagen fick jag information från Råttans sommarbete att det börjar dra ihop sig för att boka plats i sommarens flock, är inte det ett riktigt gott tecken på att bättre tider inte är alltför långt bort? Snart, snart så sitter vi i t-shirt och rider våra kusar istället för täckbyxor och tjocka jackor, det är något riktigt positivt att tänka på....
I höst så fyller jag ju 27 ( för fjortonde gången) så nu ska vi boka resa till sydligare breddgrader, lutar åt Kreta... men innan dess så blir det självklart Falsterbo... Den platsen är redan bokad å klar :)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
