Födelsdag i Kärne

Igår var det äntligen dags för första gången på ridlekis! Från början var det bara Caroline som skulle gå, men sedan ville Christoffer också med. Så det blev till att kalla in mormor som den andra ledaren. Dom var jätteduktiga, nu är jag ju partisk förstås, men dom var med och lyssnade, försökte och kämpade på! Efter ridningen så hade kölden slagit till på Christoffer som för dagen hade sin softshell-jacka. Lite tunnt och mycket kallt blev det! Han gick så fort han kunde och tog på sig sin täckjacka för att sedan sitta kvar i bilen och värma sig! Men dom ska med nästa gång igen, lite köld verkar inte bita på ridsuget... :-)

Har ridit Castor med sporrar nu, väldigt otäckt tyckte han men tog det ändå rätt bra! Den dagen gick han riktigt bra, men i tisdags åkte Castor och jag på ett litet bakslag! Kommunikationsproblem kan man också kalla det, men efter att jag blivit lite småirriterad, han skitförbannad och jag blivit knockad så backade vi tillbaka bandet och började om från början! Så i slutet av passet var vi sams och det flöt på rätt bra!

Det blev genast väldigt viktigt för mig att hinna med ridningen i onsdags efter bakslaget och tyvärr hann jag inte ut innan skymning så det blev till att rida när mörkret föll. Men som van skogsmänniska så är inget mörker om det inte är bäcksvart vilket det inte var.. Vi började lite knackigt, men hittade efter en liten stund en rätt ok rytm! Jag måste bara tänka på att mjukna mycket mer i händerna, har lite för lätt att bli stum! Men det är tur att man aldrig blir fullärd i denna sport...

Hoppades på bra respons i kommunikationen med min unga herre dagen efter OCH fick det!!! Men efter en halvtimme var jag tvungen att avbryta passet då barnen behövde in på toa...Man får ändå vara glad för den stund man får på hästryggen medans barnen leker. Barnen är fantastiskt duktiga att roa sig själva en stund, jag måste ha gjort något bra för att förtjäna dom!
I fredags fick han vila men igår han jag med ett pass på ridbanan. Han skötte sig utmärkt trots att Ola fällde träd, barnen lekte och cyklade runt.. Ibland är han riktigt duktig!
Om en vecka är det premiär för Castor... Herregud, det kan gå precis hur som helst!

Vi hann också med en cykeltur, jag och barnen eller jag cyklade inte så mycket utan gick/sprang mest bredvid. Caroline med stödhjul vill gärna trycka pedalen åt fel håll så det blir bromsspår i gruset och Christoffer som för fullt håller på och lär sig cykla utan stödhjul. Han är superduktig, men lite försiktig och efter att ofrivilligt spottat lite grus så ville han inte upp igen!
Men som pedagogisk mamma jag är så mutade jag med glass och då trampade han på glatt igen....

På kvällen igår var vi på fest hos världens bästa... Hmmm... 30-åring! Jättetrevligt var det, men kvällen fick inte bli för sen! Hemma väntade ballongblåsning och paketinslagning till vår härliga Christoffer som hunnit bli 6 år! Helt otroligt att det är 6 år sedan det var tävlingar i Nysäter medans vi spenderade två dygn på förlossningen....
6.30 imorse vaknade Caroline så det var bara upp och hoppa, hade för säkerhetsskull ställt klockan på 7 så vi skulle hinna upp före Christoffer men en halvtimme hit eller dit spelar ju ingen roll.. Upp med hela konkarongen och sedan blev det allsång för hela slanten, tur att vi inte hade dolda kameran här hemma! Christoffer var snabbt på benen och nere från sängen (har en loftsäng som är rätt hög). Nu pågår det Legobygge och sedan väntar lite cykling på nya cykeln....
För en stund sedan kom han spontant fram till mig och Ola, kramade oss och sa att han gillar oss så jag antar att han hittills är nöjd med sina paket :-)