Även om vi inte gjorde något särskilt så kan jag inte påstå att det inte hänt något... I tisdags kväll så kom ena stallkatten, numera kallad Nisse men indöpt på SVERAK som Kurt-Johan, och hoppade på tre ben. På onsdagen så kom syster Kina (snart en femtedel veterinär) och kollade in läget och kunde väl ungefär som vi andra misstänka en fraktur. Sms:ade då Karin som är i Karlskoga var tredje onsdag (kunde ju haft tur och prickat rätt onsdag), efter en stund så ringde hon upp och jag berättade läget och att jag tänkte att om hon var i Karlskoga så kunde jag kommit med honom till henne så kunde hon tagit bort honom. Men Karin tyckte inte jag skulle göra något överilat, katten är ung och ofta är prognosen god för självläkning om bara brottet inte är nära leden. Därför blev det bestämt att jag skulle försöka få tid på Veterinärkliniken på torsdagen för att ta en röntgenplåt och sedan besluta om hans framtid. Sagt och gjort jag ringde kliniken, berättade att jag var säker på att katten brutit benet och bad att få en tid för röntgen. Men där gick jag på en tvärnit, för det var fullt och nu var det ju långhelg också.... VA, var det påskhelg snart det visste inte jag?? :-)
Jag hann knappt lägga på luren förrän Karin ringde och frågade om status, jag berättade att jag inte fått tid och hon skulle då ringa runt och kolla närliggande kliniker. Under tiden tänkte jag att, jag ringer tillbaka och ber att dom kontaktar mig om dom mot förmodan får ett återbud i Karlskoga. Då fick jag prata med en annan person, jag berättade att jag hade ringt och hört att dom hade fullt men sedan drog jag samma version en gång till. Den här gången hade jag tur att den som svarade säkert gärna ville förbarma sig över en katt med brutet ben så jag fick en tid kvart i fyra!
Här kan historien bli ännu längre, men jag ska korta ner den. Detta är samma torsdag som vi har Niklasträning.. MAO så skulle jag träna 17.30, men jag trodde nog i min enfald att jag skulle hinna så jag och Caroline packade in Nisse i bilen och åkte mot Karlskogakliniken.Väl där så blev det en liten väntan och det var då jag upptäckte att mobilen låg kvar hemma. Kunde därför inte få tag i någon som kunde lösa av mig på kliniken eller på någon som ev kunde ha bytt träningstid med mig... Något försenade så kom vi in och man tog två plåtar. Jo visst var benet av och egentligen så hade prognosen varit bäst om man hade skruvat ihop benet med en platta, men nu valde vi att prova med gips och sedan röntgen igen om 5 dagar. Så när jag pratade med Veterinären var klockan i runda slängar tio i fem, jag skulle som sagt vara i Knutsbol 17.30... Bad att få lämna katten som skulle sövas och gipsas, åkte hem med Caroline, ringde Kina som fick hämta Nisse, Johanna hade varit förutseende och tagit in och gjort iordning Castor. Så tro det eller ej men 17.10 satt jag i bilen och åkte ut från gårdsplanen med transporten bakpå, Castor sadlad och klar i transporten. Visst var jag några minuter sen, men ändå.....
Träningen gick rätt bra, men har ett problem med att han knäpper av och då känns det som om jag har fel tempo... Måste jobba på det!
Dock så gjorde jag en liten förändring igår, jag bytte träns och det känns som om det gjort en viss skilland, eller så inbillar jag mig.. Sånt händer ju med ibland!
Igår var vi på ridlekis, en härlig tur i skogen väntade på dagens schema vilket var mycket uppskattat av de små, iallafall mina! Kommer nog någon bild från ridlekis snart (när svågern mailat några :-) )
Idag smällde det högt.. Upp kl.5.40, fodra och släppa ut (Castor med tunnt täcke), sedan in och väcka Ola för allsång till våran treåring. Som för dagen var mycket(!) svårväckt... Vi sjöng "med en enkel tulipan.." tre gånger innan vi till slut fick knuffa på henne för att få upp henne. Därefter väntade förstås paketöppning i sängen och en snabb frukost. Vi skulle ju 7.30 åka mot Botorp för årets premiär. Castor har ju inte satt sin hov på en tävlingsplats på åtta månader då han var spritt språngande galen... Men det märks att vi kommit en liten bit på vägen för även om han var spänd, kikade på allt så skötte han sig mycket bra! Det gjorde han inne på banan också, förutom några tankevurpor framförallt på ettan, men det som var skönast med dagen var att allt runt omkring gick bra. Det gör ju att man känner viss positivitet för framtiden..
Johanna var med och filmade och fotade, hade tänkt lägga upp det här men filmen vill inte få plats... Bilden kommer nu, filmlänken imorgon... Hoppas jag!
Tror att Gustav tagit lite bilder inne på banan också, men han har inte varit lika snabb som Johanna ;-). Dom bilderna kan jag bjuda på ihop med ridlekis bilderna...
Efter tävlingen bar det av hemåt och sedan har eftermiddagen handlat om kombinerat påskfirande och kalas, man kan trycka in allt på en dag om man vill..... ;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar