Nu kryper det...

I förra veckan gick vattnet och nu kryper det på gården.... Egentligen så kryper kanske inte det här direkt, men det blir ju inte så vitsigt annars.. :-)
Hur som haver, döm om min förvåning när jag igår kväll fick se något konstigt i boxen hos Råttan! Såg ut som en sorts ring med 5 cm i diameter, tänkte först att det måste varit katterna igen som lekt med något. Dessvärre inte (denna gång), nu var det en äcklig spolmask! Ringen gick liksom att rulla ut till något avlångt!
Ni som sett en spolmask från en häst förstår precis hur äckligt det såg ut. Det var fyra stycken på ungefär 1,5 dm och 0,5 cm tjocka, alltså riktigt stora saker... Stackars häst... När man landat igen och börjar fundera går ju tankarna naturligtvis till hur man kan missa en sån sak, men jag lovar hade hon bajsat ur sig någon tidigare så hade jag omöjligt kunna missa det för det går liksom inte... Blä!!! Imorse var det tre till, men nu ikväll fanns det inga som tur var! Självklart kastade jag mig iväg på lunchen idag för att hämta ut receptet på maskmedel som jag fick inringt i december. Tji fick jag, tydligen så ligger dom bara kvar en månad när det är inringda recept så det blev till att ringa Karin. Hon tog det med ro och eftersom jag och Anna ändå ska dit imorgon så får jag receptet då. Det är väl bara en annan som absolut vill trycka in avmaskningen i munnen typ 5 sekunder efter att man sett första masken....

Har ridit Castor sista två dagarna på ridbanan, igår var det helt OK när det var lite mjukare i snön men idag hade det tyvärr fryst till lite igen och genast så blir det knöggligt. Men som rätt härdad uteridare i alla väder så får man försöka hitta på något ändå. Blev mycket skritt, några trav steg och lite galopp där det var lite djupare snö så man höll sig från spåret! Nu känns det mest som om man får vara glad ifall man kan röra lite på dom. Ska lösa ridhuskort för jag måste kunna rida lite mer. Ska bara kolla av så det funkar med barnhjälp o.s.v, vill ju inte lösa avgift och sedan inte kunna nyttja det..

Förresten så upptäckte jag en annan sak idag när jag red. Det går att lära "gamla kärringar att sitta"!
I höstas så flög jag av Castor när vi skrittade av efter passet, han kastade sig åt sidan helt plötsligt åt sidan och jag var oförberedd. Idag gjorde han samma sak, visst blev jag förvånad men av flög jag inte ;-)