Debuten avklarad...

Då har vi varit i Filipstad och klarat av våran debut! Han var som jag trodde, lite på tårna och spooky, men på det stora hela så gick det ändå rätt bra! Vi, Cissi och jag, gick först runt med honom lite så han skulle slappna av lite innan vi sadlade och sedan satt jag upp omgående. Han gjorde direkt några små försök till att få gå ut från framridningen, men det räckte med lite påmaning så gick han framåt igen.
Jag bad sekretariatet direkt när vi kom om att få starta allra först så att man slipper vara på framridningen när det är fullt pådrag därinne. Jag skulle dessutom ta mig genom den där smala passagen dom har för hästar resp publik och in i ridhuset! Vi hade tur för medans jag satt och travade runt lite på framridningen så kom det en tjej med sin häst som skulle in i ridhuset så vi kunde haka på dom och få lite draghjälp!
Till en början gick det väldigt bra, vi var tre stycken i ridhuset och han travade på rätt bra (vi är ju tvungna att aktivera oss så inget hyss hittas på). Men sedan kom det in en skimmel och som pricken över i så kom det sedan in en liten borkfärgad och dom här två hästarna var jätte-farliga... Tyckte Castor!
Varje gång vi mötte dom på spåret så var han färdig att krypa ur skinnet och var tvungen att stanna upp och krypa ihop lite! Så det blev till att fortsätta aktiveringen genom framridningspasset för så fort han får lite för mycket dö-tid så hittar han på något. Och idag var ingen annorlunda dag än annars..
När det sedan väl var dags för oss så gick vi runt och kollade lite på hindren innan vi drog igång. Vi inledde med ett stopp på första och eftersom jag manade på lite så tryckte han till översta bommen som föll och det blev väntasignal. Men sedan kom vi över om än med viss tvekan. Vi fortsatte i samma tvekan över hinder nr.2, på 3:an fick vi en rivning då han tog sig en extra funderare på om han verkligen skulle hoppa. Matte var helt inställd på att hoppa så han gjorde det, men lite för nära och bommen föll. Sedan kom han igång lite på 4:an och 5:an, men på 6:an så tog modet slut... Det var ju en grind nertill och stora infångare med en gubbe på (Nils Ferling) så här blev det stopp nummer två, men sedan hoppade vi 6:an, 7:an och 8:an felfritt. Så på det stora hela är vi väldigt nöjda med debuten, felen är struntsamma, bara han uppför sig och någorlunda kan fokusera på vad vi ska göra inne på banan. Högtalare, publik etc. bekom honom inte alls så det var väldigt skönt!
Väl hemma så fick han gå ut och umgås lite med tanterna igen, han verkade faktiskt vara saknad när han kom eller också så har dom saknat att han någon att klaga på i några timmar?!
Ikväll går dom faktiskt fortfarande ute, men jag ska gå ut efter detta inlägg och natta dom! Jag hoppas att Castor är lika nöjd med sin insats som jag är med hans!
Nu får vi kolla på lite fler tävlingar tror jag!

Imorgon ska jag iväg till Christinehamns Ridklubb som överdomare på ponnyhoppningar och på söndag ska jag vara överdomare i dressyr (division 3 i värmland)! Hur det gick till? Fråga Lina... ;-)