Är våren äntligen här?

Nu har våren äntligen gjort ett stort steg in i verkligheten... Herregud, vad den har dröjt och som vi längtat!!! Man säger ju att den som väntar på något gott aldrigt väntar för länge, men i år vete sjutton?
Men äntligen så är den här, när man går ut till stallet vid 6-7 på morgonen så börjar solen gå upp, det är +grader och fåglarna kvittrar för fullt... Med risk för att låta flummig så ska jag erkänna att det inte bara är en morgon som jag stannat upp mitt på gårdsplanen och bara lyssnat!

Värme, sol och +grader innebär också tjällossning och nu börjar den rejält. När man går på vissa ställen så kan man nästan känna hur marken är mjuk där man går. Nu kan man förvisso komma ut på ridbanan, men på en del ställen är snön helt borta och då är man också nere på den mjuka marken så nu kan jag inte vara på ridbanan av den anledningen. Men det gör inte så mycket, jag får rida lite försiktigt på vägen och sedan har jag åkt till ridhuset!
Igår kväll var jag just till ridhuset och Castor skötte sig strålande. Förutom att lastningen fungerar för mig själv nu så kunde jag göra iordning honom själv utanför ridhuset och sedan sitta upp utan hjälp. Det är en rätt skön frihetskänsla att inte vara beroende av hjälp hela tiden. Som pricken över i så skötte han sig jättebra i ridningen! Visst var han lite snabb och väl energisk i traven till en början, men efter en liten stund kunde vi hitta en rätt behaglig takt och galoppfattningarna fungerar också bra. Även om han i båda varven helst vill fatta vänster galopp, men oftast blir det rätt och man är iallafall en bit på väg när han ändå förstår vad jag vill när jag lägger till galoppskänkeln.

I söndags hade vi årets första tävling, det var lagom stora klasser och det flöt på rätt bra. Ett litet missöde med ljudanläggninen i början av dagen och att RS-Pro hade printat ut fel program för klass 1 fast jag lagt rätt (LB:3 2007), men utöver dessa två saker så tror jag att resten gick smärtfritt?! Vi fick se många fina lokala framgångar och ett stort GRATTIS till nya klubbmästaren i Valåsen Madde Johansson med The Look! Den titeln lär jag aldrig konkurrera om... 

Fick Ridsport i förra veckan och det var med väldigt mycket hingstannonser vilket osökt får en att tänka på knoddarna som är på väg här i Östra Kärne. Det sparkar hej vilt i magarna även om Majas mage är både större och livligare än Teas, men lugn Kina, det rättar till sig sen. Castor var också rätt lugn i magen och det är nog bara så att Teas bebisar sparar på sparkarna tills dom kommer ut....
Mysigt är det iallafall och idag, liksom många andra dagar, kom Christoffer på ett namn till Majas föl, Mazarius (rätt bra även om det är inspirerat av hans senaste passion, dinosarier). Tyvärr för Christoffer så tror jag inte att vi får användning av namnet eftersom Maja ”ska” ha ett stoföl (iallafall om matte får önska något)....
Nu är det dags för sängen, började 6.45 imorse och då blir det tidiga mornar när hästar ska fodras och släppas ut innan man gör sig iordning! 10 dagar kvar till Ullared.....

Första träningen

Sen sist jag skrev så har jag hunnit med att åka till Nysäter två gånger, först i söndags när Maria kunde möta upp och hjälpa mig upp i sadeln samt övervaka och sedan hjälpa till med lastningen. Han skötte sig jättebra, det var bara i början som han upplevde spegeln som väldigt märklig. Det var en ponny inne i ridhuset samtidigt som oss och varje gång ponnyn gick förbi spegeln så blev den ju två.... Castor var rätt förbryllad! Men efter en stund så var det rätt ointressant, eller iallafall inte nyhetens behag längre utan han kunde fokusera lite på vad vi skulle göra! I tisdags åkte jag dit igen, denna gång lastade jag själv och var själv nere i ridhuset. Han var jättelugn och precis när jag greppat pallen för att sitta upp så såg jag att jag glömt att sätta på snodden. Ja, ja han var ju så lugn så det skulle nog inte vålla något problem... Trodde jag! Efter ett halvt varv så knyckte han till på nacken och kände väl då att snodden inte var där! Då började han spänna sig, bli rädd för sina egna hovspår, sparka bakut och ville inte gå fram till ridhusdörren. Själv som man var så sitter man ju inte bara av och går ut till bilen för att hämta snodden. Nej, det var till att fullfölja ridpasset och se till att han fick ur så mycket energi som möjligt! Jag kunde iallafall lasta i och ur honom själv både dit och hem så även om ridningen gick lite si och så måste man ändå vara glad för det positiva!

Idag var det så äntligen dags för ett nytt steg i vår lilla utveckling, hoppträning! Det får väl mest ses som en social utveckling för honom till en början. Tänker som så att om jag lägger ner lite träningspengar på att miljöträna honom så kanske han har slappnat av lite när det väl är dags att börja hoppa lite mer och förhoppningsvis kan koncentrera sig mer!
Han var rätt hög och hade en gång som liknade passage eller nå’t annat i travrörelse uppåt....  Men efter en liten stund så lugnade han ner sig och med lite hjälp från Robban så kunde jag sitta upp och jogga runt lite! Han skötte sig faktiskt riktigt bra och det blev iallafall några språng på vårt första träningspass och jag lyckades hålla mig kvar i sadeln vilket väl får anses som en mycket god premiär! Imorgon ska han få en välförtjänt vila....

Nu väntar sängen för mig, vi har börjat gå och lägga oss riktigt tidigt på kvällarna och nu har den blivit snart elva vilket är mer än en timme senare än igår. De tidiga kvällsrutinerna är en följd av att vi går upp tidigare på morgonen för att slippa tjata och stressa och det är guld värt... Men imorgon är det faktiskt lite sovmorgon, börjar inte förrän 11.00, men då jobbar jag också till 20.15! Inget gott som inte har något "mindre bra" med sig...

Igår gick det verkligen inte att rida, snön har börjat smälta och nu märks det hur tjockt lager med snö som legat på stallplan, vägen och i hagen. Helt plötsligt kan man se mellantråden i hagen och på vissa ställen även undertråden... Tillbaka till ridningen, när man går ute på gårdsplanen så sjunker foten ner 3 dm och sedan blir det en vattenpöl där foten precis var, så igår valde jag helt enkelt bort ridningen på kvällen. Men dagen innan så skötte han sig alldeles utmärkt, lite lik sin mamma emellanåt så man får vara på lite så han inte glömmer bort att röra sig framåt. Hans rumpa har en benägenhet att skjuta ut åt ena eller andra hållet, speciellt vid avsaktningar... Det vore ju synd om han fick arbeta lite i onödan! Men det är betydligt lättare att jobba fram honom när han inte lättar både här och där!
Efter ridturen fick de gravida tanterna lite TLC. Vilket egentligen innebar att jag gav dom en ordentlig rykt, välbehövligt med tanke på att våren inte bara visar sitt antågande i form av smält snö utan även att vinterpälsen är på väg av.. För fullt! Det bara rasar av i stora skov. Dom bara njöt när jag rev för att få bort vinterpälsen. Tea blev dessutom lite friserad i man, svans och öron. Efter deras ”make-over” fick dom stå i boxen en stund utan täcke för att gnugga av sig det sista, men kan bara ana vad det ska klia när all päls ramlar av!

Idag verkar bli en blåsig dag, men lovande ändå.. Vi gick och la oss tidigt igår, hela familjen, vilket faktiskt innebar att man var rätt pigg, med undantag av lite huvudvärk, när Caroline vaknade imorse vid 7-tiden. Nu har man hunnit vakna till i lugn och ro, tänt brasan och nu vill Christoffer ha frukost. Efter att morgonbestyren är klara så väntar städning, inget kul att roa sig med på helgen men man har liksom inget val. Tiden på vardagarna räcker inte till när man jobbar, har fem hästar och två småbarn. Men trots jobb och slit så har man ett väldigt bra liv som hästmänniska..... Vad skulle man annars göra med all ledig tid?

Vinterkräksjuka... Blää..

Ja, nu har det gått drygt 10 dagar sedan mitt senaste inlägg och det har hunnit hända en hel del sedan dess... Natten mot onsdag så vaknade vi vid 2-tiden av att Caroline ropade, Då hade vinterkräksjukan landat på Östergården.... Bara man börjar tvätta och torka bort från denna avskyvärda sjukdom så känner man sig illamående! Men jag höll mig på benen hela torsdagen vilket kändes otroligt skönt inte minst eftersom vi var ett gäng som skulle rida i Knutsbol på kvällen och det hade varit så typiskt om jag inte kunnat åka på det. Det brukar alltför ofta hända saker när jag ska göra något kul så det var trevligt att det för en gång skull gick att genomföra något! Jo, jag hade bokat upp Anna som ”förste Castor-hållare” denna kväll så 17.30 möttes vi upp nere i Knutsbol. Vi var först på plats och min plan var att jag skulle hinna rida Castor lite trött innan det kom andra, men det lyckades jag inte riktigt med... Så Madde Sontag och jag hade sällskap inne i ridhuset till en början! Castor blåste upp sig rätt rejält och blir lätt både i fram och bak. Efter en liten stund så kom nästa ekipage, Åsa med sin häst och då trodde jag en liten stund att jag skulle tvingas hoppa av men Robban kom till undsättning och höll i Castor tills Åsa kommit in och upp på sin häst. Mikaela och Elin kom kort därefter, men dom väntade med att lasta ur tills jag var klar. Castor skötte sig rätt bra och vi kunde till och med kosta på oss några små skutt. Han var nog rätt slut, mentalt, dagen efter! Han är ju mest van vid att bli riden hemma, utomhus, utan en massa andra hästar så det var säkerligen en upplevelse för honom! Tack till alla som var där och hade tålamod med oss!

Tillbaka till vinterkräksjukan. Sedan natten som följde tog det om på Caroline och hon blev åter dålig, men på fredagens förmiddag hade det lugnat ner sig och hon återgick till sitt vanlig jag väldigt omgående, man skulle helt enkelt ha energi som en 2-åring! Vid ett av hennes tillfällen när hon kräktes så tittade Christoffer på henne och sa ”jag ska inte få den där sjukdomen...”, dom om man kan välja det.. 

På lördagen var det maskeradhoppning i Valåsen. Våran duktiga ungdomssektion hade ordnat det jättebra i ridhuset och kafeterian. Caroline var ju fortfarande i karantän (48 timmar) så jag och Christoffer åkte till Valåsen för att se på lite hoppning och ta en fika. På vägen dit så stannade vi till på loppisen i Immetorp och Christoffer inhandlade en mycket uppskattad träbil. När vi kom hem så tränsade vi Zafira och tog en liten promenad, jag bredvid och Christoffer ovanpå. Nästan hemma igen så skuttade hon till lite och vare sig Christoffer eller jag var beredda på detta. Mycket odramatiskt ramlade Christoffer av så nu är det bara 99 gånger kvar. Han var helnöjd, för avramling innebär ju tårtbakning. Ett roligt inslag även om man, som Christoffer, inte äter tårta!!!

På lördagkvällen var det dags för Melodifestival och även om vi inte är jätte entusiaster så tog vi oss en soffkväll. Christoffer satt i saccosäcken i lekrummet och kollade på en film när han plötsligt säger ”mamma, jag har ont i magen...”. Jaha, då var det dags igen! Jag ställde in en hink bredvid honom och sa att han nog fått samma som Caroline och om han känner att det kommer så ska han försöka hinna göra det i hinken alternativt springa till toaletten. Efter en liten stund så somnade han i saccosäcken, men efter en timme vaknade han och då var loppet kört... Han fick ett intensivt förlopp och på söndagmorgonen så var det klart, men då tog han helt slut och sov i praktiken i två dagar. Fortfarande än idag så är han sliten..
Hur vi andra två klarade oss? Jo, 50% drabbades och jag kan säga att det var inte jag.... Nu har det gått 3,5 dygn sedan vinterkräksjukan senast syntes i vårt hus så jag är rätt säker på att jag även detta år klarade mig!

Mitt i all kräksjuka så har jag iallafall kunnat rida Castor som planerat, han har däremot kommit in i någon form av trots tror jag? Han har hela tiden haft en benägenhet att vara lätt i baken, men nu har han även blivit lätt i fram. Ännu har inget större hänt, men jag märker att jag inte är lika tuff som sist jag hade unghäst. Kan bero på att jag blivit några år äldre, men det tror jag inte...?! Men i tisdags så satte jag på gumminsodden på honom igen, mycket löst men trillräckligt från att han inte skulle kunna lätta i framändan och då vågar man också ta igenom bakutsparkarna på ett annat vis. Men det är inte kul att mana på framåt när han sparkar om han i samma veva kommer uppåt i framändan. Mina framtänder fick känna på det häromdagen... Men jag ska ha snodden ett tag nu och se om det gör någon skillnad på sikt, han ger sig ju alltid när värsta energin är urblåst men det känns inte som en lösning när man ska på träningar och senare även tävlingar, får försöka få igenom detta på hemmaplan! Nu har jag iallafall snart löst ridhusavgift en månad framåt så förhoppningsvis blir det ordning på både Castor och mig inom kort?!

Det blev en rätt lång blogg idag men så är det när man gör inlägg för sällan...

Galopp på vägen

Före ridturen var det en liten match i stallet. Matchen gick mellan Ola och Castor! Vad dom gjorde? Jo, det var dags att brodda om Castor och han drar i sina bakben. När han gör det så orkar inte jag hålla emot och för att han inte ska lära sig att det går att dra sig loss så får Ola hjälpa mig med broddningen. Just denna dag gav Castor tufft motstånd till Ola, men vinnaren blev sambon (idag också)! Det är egentligen inte någon match för det är rätt lugnt, men när han börjar dra så är det klart att han gör ordentliga försök till att komma undan och Ola kan hålla emot hans försök på ett helt annat vis!
När broddarna var på plats till slut så red jag ut en sväng igen med Castor.. Red bort förbi grannarna (där det inte är någon trafik alls). Och då kunde vi ta oss en liten galopp ute på vägen för första gången och det gick skitbra! Är så glad över att han är så cool av sig.. Det trodde jag faktiskt inte för någon månad sedan, men i det här fallet är jag tacksam att jag hade fel...:-).
Nu ska jag bara försöka gräva fram min transport någon dag. Tänkte dels försöka komma iväg till ridhus, men måste också boka in ett hovslagarbesök... Så nu måste jag försöka påskynda våren lite och börja med snödrivorna runt transporten!
Imorgon är det kvinnodagen, det har ni väl koll på! Se till att killarna på jobbet servar er hela dagen, för att inte tala om gubbarna därhemma! Have a nice day...

Rider igen!

Känslan av att vara tillbaka igen på hästryggen är rätt skön! Nu har jag smått kommit igång med Castor igen och det känns jättebra med handen. Och han har skött sig toppen! Hade räknat med att han skulle vara lite i luften, men där hade jag fel (till min stora glädje)! Visst var han lite spänd, kastade med huvudet och så där nära spratt som man kan vara utan att gå över gränsen men inte mer än så! Idag har jag faktiskt ridit ut en mycket kort sväng själv med Castor, han är verkligen jätteduktig. Traskar lugnt och fint förbi soptunnor, postlådor m.m. Men jag ska ”låna” med mig Anna någon dag så vi kan ta en tur med Castor och Maja så han får någon trygg med sig om vi möter bilar, jag vet inte riktigt hur han reagerar om en bil kommer och kör förbi och då har jag gärna sällskap med mig första gången...
Igår hade jag lite städdag i stallet, det var superskönt och det känns som lite vår-feeling när man röjer upp, snyggar till lite och solen skiner utanför fönstren (just igår var nog första gången på låååång tid som jag såg ut genom fönstren eftersom all is försvann). Idag har ju inte vädret varit sämre, nu börjar man nästan tro på att det kommer bli en varmare tid och att den här vintern snart är över?!

Såg att Kina efterlyste bilder från shoppingen, men det finns inga än... Ola har lovat att hjälpa mig att ta någon bild (iallafall på kavajen), så håll ut någon dag så kanske det kommer? Ja, jag ska väl börja från början! Ola släppte av mig i Göteborg (vid Mässan såklart) och sedan åkte han vidare ett ärende.
Själv gick jag in för att spana in läget bland butikerna! Då dröjer det ju inte förrän man har en påse i handen och denna dag var inte olik någon annan. Rätt snabbt hittade jag fram till Charlie´s, nästan som att jag var programmerad dit! Väl där så såg jag att dom hade en liten monter bredvid den stora och i den lilla hade dom superbra reapriser... Jaha, då var det kört! Hittade en snygg ärmlös tävlingsskjorta från Pikeur som jag köpte.
Bredvid skjortan så hängde alla kavajer och jag såg även en sådan som jag gärna hade köpt, men klokt nog så tänkte jag inte köpa någon förrän Ola kunde vara smakråd (dagen efter).
Så jag betalade min skjorta och såg då ridbyxorna... Ett par röda/svarta från Jacson som såg rätt bra ut OCH kostade bara 199:-. Men den kloka feén knackade mig på axeln och jag gick därifrån. Vandrade runt på Mässan en stund och kom sedan till en monter i ena utkanten och där hängde dom igen, ridbyxorna! Exakt samma Jacsonbyxor som på Charlie´s och självklart var jag tvungen att kolla priset.... REA 499:-, ordinarie pris 749:-, WHAT! Jag sprang genom hela Mässan och bort till Charlie´s reamonter igen, 30 sekunder senare gick jag därifrån med mina ridbyxor!
På eftermiddagen så träffade jag Maria, Thomas och barnen. Även dom hade shoppat loss på diverse söta ponnysaker. Vi åt lite wok och sedan gick vi en liten sväng bland butikerna igen. Då knackade den andra feén på motsatt axel och varnade mig för att kavajerna kanske skulle ta slut! Maria fick agera smakråd.. Ja, och så var det när jag för tredje gången entrade Charlie´s reamonter. Denna gång gick jag därifrån med en brunmelerad Pikeur kavaj!
Men sedan blev det inte mycket mer shopping den helgen, lite borstar och en brösta till Castor.
Efter att World Cup-klassen var klar så gick vi en sista vända inne på Mässan innan vi skulle åka hemåt. Det var en sak jag inte hade införskaffat, men jag hade kollat runt under helgen.. Säkerhetsväst! Så det sista som köptes var en säkerhetsväst som kommer väl till användning nu när Castor ska börja hoppa om några veckor!
Men jag måste bara berätta om den coolaste saken vi såg i helgen (förutom alla tävlingar), en uppblåsbar säkerhetsväst! Det var som en vanlig tygväst och sedan var det en liten rem från västen som man fäste med en hake i sadeln. Om man lämnade sadel så åkte remmen isär och västen blåstes upp ungefär som en airbag, det måste vara den smartaste uppfinning hittills i ridsportens säkerhetsbransch?! Prislappen var därefter, ca 5000:-, men för alla som t.ex. rider fälttävling etc borde denna vara en väl använd investering?! Ibland köper vi ju både hjälmar och stövlar som kostar i den storleksordningen så varför inte! Nu blev det ingen sådan väst till mig, men den är värd att berätta om. Håll utkik för den där är nog något vi kommer få se mer av framöver?!
Nu ska jag avnjuta ett glas vin och kika lite på TV...