Är jag den enda, eller finns det fler... ??

Vissa dagar är bara mer än andra och vissa veckor är ännu mer... Eller är det bara jag som har det så? Det kan det väl ändå inte vara? Jag vet att jag är tidsoptimist de luxe, men någon mer måste det väl ändå finnas som har det likadant periodvis... :/

Kan ta ett par dagar som exempel. I torsdags började jag jobba 8.30 så jag mockade och gjorde klart allt utom ridning på morgonen. Jag jobbade sedan till 16.45, därefter direkt till Lonnhyttan för att städa på skolan (vilket vi gör några gånger/termin). Sedan direkt hem, byta om och göra iordning Råttan för träning i Nysäter kl.19.15. Efter träningen var jag tvungen in till stan med hela ekipaget (bil + hästtransport) för att tanka och handla Arlas vaniljyoghurt som förstås tagit slut. Har man ett barn med autism så gäller det att ha rätt frukost hemma för att få en bra start på dagen (nästa dag). Försöka att alltid ligga ett steg före :o

Väl hemma så där framåt 21-tiden då har man en häst kvar som vill röra lite på sig så vid 21.30 satt jag på Maja ute på ridbanan. Sen som vi hästmänniskor vet så ska hästarna fodras, stallet sopas, vatten fyllas på och det obligatoriska kvällsmockningen (när ”utgifterna” som kommit till efter att jag tagit in ska tas bort) ;). Kan inte riktigt avgöra när jag var inne den kvällen.

Fredag morgon, börjar 7.15 på jobbet, slutar 13.00 och hämtar då upp Christoffer på skolan. Hem, slänga i barnen lite mellanmål, mocka stall och göra mat till hästarna. Sedan iväg mot Örebro, dags för Christoffer att fira sin födelsedag med kompisar (och syrran förstås). Där blev det faktiskt en lugn stund för Ola och mig när vi drack kaffe medan fem barn lekte av sig på Lek- & Buslandet. På fredagen gick även mina kollegor ut på AW och därefter för att se en kollega på M/S Entertainment (Öjebokören). Jag hade tänkt att gå med, fast insåg att AW skulle jag troligtvis inte hinna med så den var körd och sen hade jag ju ingen biljett till föreställningen. Var dock på väg för ett par veckor sedan för att se om jag kunde få plats i anslutning till de andra, det var nog tur att jag där och då inte visste vilka platser de hade för ibland måste man dra i sin egen handbroms. Det var så här i efterhand rätt bra att jag tog det lugnt där på fredagskvällen.

Lördagen sedan blev rätt lugn inledningsvis, men sedan drog jag iväg till Colloseum och sprang. Hem, duscha och iväg för att vara funktionär på dressyrtävling. Väl där kom jag på att jag inte hade ätit (bra jobbat Helena). Men vi fick en macka och kaffe och sedan köpte jag två bananer (och en kexchoklad om jag ska vara ärlig)! När energin hade fyllts på med mat framåt 18.30 på kvällen efter hemkomst så gick Caroline och jag ut i stallet. Först red jag Maja när hon red Kavat och sedan blev det ett pass på Råttan i lampornas sken.

Det här var från tre dagar förra veckan, men periodvis så ser det ut så här. Att sedan Caroline ovanpå allt har simgrupp 2 ggr/vecka, fotboll en gång och teater en gång i veckan blir ju ytterligare lite att fylla på dagarna med. Fast det finns ju dom med fler barn och betydligt fler aktiviteter så jag klagar absolut  inte, bara konstaterar ;)

Igår förmiddag hade vi först skönsång till Christoffer och sedan ägnade jag resten av förmiddagen att städa. Jag gillar faktiskt att städa när jag har tid, det är värre när man ska trycka in det på dagar som redan är fullproppade :D

Förstår att det då finns de som undrar varför jag rider hästarna och springer när allt bara spinner på. Men både hästarna och springningen ger så mycket energi både fysiskt och psykiskt så det är helt klart värt att sitta och rida sent på kvällen eller bara ta en kort distans på löpningen bara för att få göra det!

Idag känns det dock lite lugnare... Otroligt skönt!  Det beror säkert på att inget mer än det vanliga är att göra och att städning avklarades igår. Ändå har jag både jobbat, tvättat  och sprungit redan! Jag hoppas också att det ska bli lite trevligare ute nu framåt kvällen så man inte har så dåligt väder när man rider, men det är väl kanske bara ett önsketänkande!

I lördags var jag som sagt på dressyrtävling. Jag har nog blivit lite påverkad av tävlandet sista åren med Castor för jag blir allt tävlingssugen när jag står där bredvid. Har sedan tidigare planerat in tävlingsdebut på dressyrbanan under midsommarhelgen, men nu funderar jag på att åka till Filipstad i mitten av maj istället. Dels för att jag tycker det vore kul och dels så fick jag ett meddelande häromdagen där jag fick den trevliga frågan om vi kunde ta emot besök någon gång under midsommarhelgen. Det var Majas uppfödare Inger från Skåne som ska göra den otroliga bilresan Skåne – Lappland runt midsommar och då ville komma förbi och hälsa på Maja, Råttan och oss andra. Himla festligt faktiskt! :D

Vi tränade för Anna i torsdags och tyvärr har jag haft tjällossning på ridbanan ett litet tag vilket gjort att det varit svårt att rida igenom ordentligt. Men flexibla Anna la upp ett pass åt oss så vi blev så där bra genomridna innan vi var klara. Nu är dessutom tjällossningen förbi så det är väl bara att ta vid där vi nu slutade passet J.

Vad gäller hoppningen så tror jag att vi ska åka till Pia och hoppa på torsdag, men det vet hon inte om än då jag får nog kolla upp det lite bättre innan jag bestämmer ;). Nästa hopptävling blir 5 maj i Rudskogen, första utomhus så då får vi se hur det går! Kanske tur att vi har första utomhusträningen den 2 maj så man får känna lite på det i förväg :D

Caroline har också en plan för sig och Kavat, men vi får återkomma till den! Är man snart 8 år så får man med all rätt ändra sin plan när man vill ;)

Nu ska jag ta tag i matlagning... Spisen kallar på mig......

Ska man tävla LB när man egentligen rider Msv?

Tänk att jag inte skrivit något på en vecka... Tro inte att det inte händer intressanta grejer! Fast det är klart vad som är intressant för mig är säkert måttligt roande hos andra ;)

Hur som så var jag iväg i söndags på årets första tävling, helt enligt tidigt lagd plan! Råttan skulle dessutom "premiära" med att göra två starter samma tävling, något hon hittills sluppit undan... Men nu vid 6-års ålder har vi äntligen hunnit ikapp alla som i år fyller 4 år så nu var det dax... Ha, ha, ha... Herregud, fyraåringar har kommit längre än henne i utbildning! Ja, ja... Men Råttan och jag ska ju kampera några i år ihop så det spelar liksom ingen roll egentligen!

Denna dag var det Askersund som stod värd för tävlingen. Stort och fint ridhus med bra underlag. Framhoppning utomhus, men med väl valt datum för tävling så har våren gjort sitt och även framridning och framhoppning gav bra förutsättningar för alla. Väldigt många starter denna tävling och det borde ge en tankeställare till fler arrangörer att klasserna nog är bra att ha framförallt i början på säsongen, kanske t.o.m. första halvan.  Råttan och jag startade i 80 och 90 cm. En mycket lätt nivå för de flesta, men för oss så är det perfekt nu. Vi har fortfarande mycket kvar att arbeta på och med den galoppen vi har just nu så är nog höjden väl avvägd för vår nivå J

Det där med vilken nivå man är på oavsett gren känner man bäst själv och ingen annan kan någonsin avgöra vilken nivå man bör ligga på. Men i dressyr kan jag ställa mig lite tveksam till att stanna kvar på en nivå när man har skyhöga siffror där?! Det kan t.o.m. kännas lite osportsligt att rida in på höga siffror tävling efter tävling och aldrig avancera vidare. Nu har ju jag varit ute en del på dressyr sista åren och har lite koll på vad som händer i den grenen, med betoning på lite! Dock kan jag tycka att när man rider i på 70% + så borde det vara en signal av att man borde utmana sig själv att gå vidare och ha mer sportslig konkurrens i en högre klass. Det är klart att man första gången får dessa siffror inte kan ha en aning om att man skulle landa där, men när man legat stadigt där så borde man kanske tänka till? I dressyr känns det också mer vanligt att man pendlar upp och ner i klasserna. INte alla förstås, men det händer och det händer så att t.o.m. jag sett det utan att vara väldigt insatt så visst händer det då och då. Med pendla menar jag att man ena gången kan rida Msv på helt okej siffror för att nästa tävling starta LB och det kan jag inte riktigt förstå vitsen med, men det finns säkert bra förklaringar som bara inte jag förstår?!

I hoppning är det mer stadigt att när man gått vidare så håller man sig på sin nya nivå om inget inträffar t.ex. att man kraschar eller att något annat händer. Det är väldigt sällan som någon som rider 130 går ner och startar 100 helgen eller inte ens några helger efter....

Åter till mig och Råttan på vår nivå 80/90 ;)... Råttan eller vi kanske jag får vara osvensk och säga gjorde faktiskt en riktigt bra runda i 80! Så när som på en miss på 5:an där vi fick in ett sånt halvt galoppsprång innan hinder, resten gick strålande bra om jag får säga det själv. Och det höll i sig från start till mål, vår första felfria runda på ”riktig” tävling :D. Nu har ju Råttan bara startat 6 gånger i sitt liv, tre gånger som fyraåring och tre gånger som femåring. Nästan lite festligt att det varit så lite, men jag har ju som sagt inte riktigt haft tid för henne förut och frågan är om hon varit redo ändå? Tror att hon mått gott av den här tiden att växa till sig!

I 90 så gjorde hon om den där felfria rundan och vi kunde åka hem med två fina rosetter från Askersunds Ridklubb. Dom hänger nu så fint på den berömda lampan i köket! Ovanför bänken har vi en lampa och där brukar rosetter ”mellanlanda” på väg till andra destinationer... Mina hamnar sedan en period i mitt arbetsrum för att till slut hamna tillsammans med den stora massan ute i stallet... Fast jag ligger lite efter på den fronten just nu. I stallet hänger nog kanske 100-talet rosetter, i mitt arbetsrum har de sista fastnat lite för där hänger nu nästan tjugo stycken efter att jag rensade kökslampan i söndags och på den berömda lampan hänger nu bara de sista två från i söndags. Carolines rosetter hänger också på lampan ett bra tag innan de till slut landar på hennes rosett-tavla som hon fick ärva efter Idamarie.... :)

Även om vi då var felfria i 90 och kvitterade ut den där rosetten så var rundan inte lika bra som i 80. Jag tror inte direkt att det var någon katastrof från läktarplats, men känslan var bättre i första klassen. Å andra sidan vore det konstigt om hon inte var lite trött till andra klassen och lite förbryllad att hon skulle jobba en gång till samma dag.

Nu har vi iallafall blodad tand inför resten av året (säger jag med viss tillförsikt), även om vi ”bara” rider 90 :D. Nästa tävling är planerad till 5 maj med samma klasser en gång till :)

Idag hade vi logistik på hög nivå här på Östergården! Det var nämligen så att Caroline en dag här i veckan kom hem från skolan och sa att hon och Sofia ville rida ihop på fredag (idag), hemma hos Sofia. Jag sa till Caroline att jag jobbar till 15.30 och ska sen träna själv 18.15 så det kan bli lite svårt. Samtidigt så kändes det ju som en förbaskat rolig idé som tjejerna kommit på och det är fantastiskt att de kommer fram till sådana saker själva utan att vi vuxna ska planera allting. Så vi frågade pappa Ola om han kunde köra upp Caroline och Kavat till Sofia, sen åka hem med bil och transport, sedan lastar vi Råttan och volvon får då dra transporten ner till Rosensjö samtidigt som vi också tar med Aurisen dit. När Råttan är urlastad så åker Ola till Linnebäck och hämtar vårat lilla ekipage, åker till baka till Rosensjö där han lämnar volvo, hästtransport och Kavat för att sedan ta Aurisen hem tillsammans med Caroline. När jag sedan är klar så lastar vi in Råttan bredvid Kavat och jag kör hem hästarna... Puh... Jag blev nästan yr bara av att skriva det där.. Ha, ha, ha... Men man ska vara lösningsfixerad istället för att se problem! Då är det lite trevligare i tillvaron :D

Så det blev som planerat, Caroline och Kavat har således haft en jätte rolig eftermiddag med Marie och Sofia, kanske även med grabbarna Östlund men det framgick inte i rapporten från unga fröken. Och jag har varit på min hoppträning för Pia. Idag provade vi att hoppa några högre hinder och hoppla vad lilla hästen kunde hoppa då även om piloten var lite smårädd ;)

Fast där på de något högre hindren så märker man det här som jag skrivit förut att galoppen är lite för kort eller snarare att jag kortar ner galoppsprången. Det är ju där vi är nu i den korta galoppen, men vi ska jobba för att få längre galoppsprång så att hon blir stark i den galoppen också. Så även om det var lite med andan i halsen som jag kastade mig iväg mot hindrena så var det kul att ha gjort det och att få känslan av vart vi ska... Även om vi kom tok-fel ibland så har hon ju ett fantastiskt hjärta den lilla hästen! Jag hoppas verkligen att hon kommer fortsätta ha det där modiga lilla hjärtat med sig och det där hjärtat gör att det än mer känns viktigt att inte forcera saker utan att ta det i rätt takt så jag inte knäcker henne! Världens finaste lilla Råtta.... <3 font="">

Nu ska jag sova (vilket jag borde gjort för länge sen), imorgon åker vi till Branäs för lite slalom innan de stänger för säsongen!  En riktig tjejresa ska vi göra  jag, Caroline, Åsa och Thea! Ska blir skitkul att få umgås, det händer alltför sällan numera... :D

Tävling och ny häst på ingång....

Fredag kväll och jag är as-trött... Kan bero på att Ola åkte iväg på jobb i tisdags morse och jag sedan dess varit själv med jobb, barnen och hästarna. Det var nog tur att jag tog några timmars föräldraledig igår eftermiddag för att ta med mig barnen till badhuset i Kristinehamn. De hade en toppenstund och leker fantastiskt bra tillsammans när man är iväg bland folk, annat är det hemma! Då är det riktiga syskonbråk :o.

Medan barnen lekte kunde mamman slappna av i en hård plaststol. Hon slappnade av så mycket så hon vaknade till av att ena benet häftigt ryckte till... Ha, ha, ha... Undrar om någon såg mig? Han/Hon måste bubblat av skratt :D. Ja, ja ibland får man bjuda på det helt enkelt!

För att ytterligare dra ur lite energi ur mig så åkte jag till Pia igår kväll och hopptränade. Gud vad jag behöver det.... Även om det hänt massor med Råttan bara sedan i somras så har vi en bra bit kvar (som de flesta). Jag har svårt att rida in mot hindret utan har istället lagt till med olaten av att backa upp henne så galoppen blir kortare och kortare. Det är väl kanske inte katastrof, men det är som sagt något att jobba vidare med! Fast på det stora hela kan jag inte säga annat än att det gick bra! Man får ju utgå från vart man är i utbildningen och utifrån det så klarar vi oss hyfsat bra... Om jag får säga det själv förstås ;)                                                                                                                                      Har just nu tjällossning lite här och var i krokarna. Både vägar och ridbanan är luriga, så man får vara lite försiktig. Ridbanan är mest övre volten så håller jag mig på fyrkanten och nedre volten då har det gått bra. Man kan iallafall hålla igång då, även om man inte kan göra alltför mycket övningar. Men nu hoppas jag att det är som vanligt igen snart och då ska vi lägga upp en växel i träningen. Vem vet, med bra upplägg och lite tur så kan det nog gå bra även för en Råtta och en Helena i framtiden?! Och blir det inga större framgångar så får vi väl se till att ha kul och trevligt under tiden.

På söndag ska vi iallafall till Askersund för årsdebut! Nästan debut helt och hållet för så många tävlingar har ju inte lilla fröken gjort.  Totalt på två tävlingssäsonger (2014 och 215) har hon gjort 6 starter.... Ungefär vad en del gör på en månad... Jo, vi ligger lite efter kan man väl lugnt påstå! Tyvärr har jag inte haft möjlighet att prioritera henne eftersom jag haft två till och då var Castor prio 1, men det märks väldigt väl att hon jobbat upp sig mycket sen hon blev satt i första rummet och får mest av min tid. Verkligen superkul när allt arbete man lägger ner ger lite resultat :D

Maja rids förstås fortfarande, men när jag nu måste välja bort ett ridpass på någon så blir det henne jag väljer bort. Gjorde lite ont i hjärtat att tvinga mig till den prioriteringen, men än så länge så kan jag inte påstå att jag märker att hon tagit skada av att gå från ca 6 pass i veckan till 4, ibland 3.... Hon känns fortfarande otroligt fräsch i alla gångarter. Idag red jag lite bommar på volten och hon är helt med på noterna, än så länge....

Imorgon blir en ledig dag! Nästan iallafall, Caroline har simskola 15.45-17.00men för övrigt så har vi inget inplanerat.                                                                                                                                               Men ett gympass ska jag hinna med och sen ska Råttan göras iordning inför söndagen, saker putsas och allt packas ut. Kanske blir en gammal hederlig ”dagen-före-tävling”-eftermiddag? Om jag hinner ska jag också börja förbereda för vår nya stallkompis som kommer inom kort. När man är själv i stallet så har man liksom en tendens att sprida ut sig lite väl mycket. Ska bli väldigt trevligt med lite sällskap i stallet igen fast jag får jobba lite med att plocka ihop alla mina saker... ha, ha, ha... ;)

Nu ska jag gå och lägga mig! Imorgon är det min tur att få sovmorgon och nu har jag precis hängt upp min nytvättade kavaj och nya hjälmen är framlagd... Ja, det är en ”VG1 01.040”-hjälm och den är inte bara godkänd efter 31 december, den blev bäst i test hos Hippson och dessutom så gillar jag den väldigt mycket  :D