torsdag 12 november 2015

Nästan flyttstädning....

Då har det gått en vecka sedan Castor åkte.... Helt sjukt vad tiden går fort! Veckorna bara rusar iväg och tur är kanske det nu när hösten är som mörkast L

Råttan gjorde illa sig i ögat i slutet på förra veckan och fick därför vila över helgen, vilket var välbehövligt även för min del! Gjorde sådana där saker som man bara skjutit framför sig ett tag... Vi flyttade runt lite med rummen och då samtidigt så blir det ju så mycket bra rensning! Gud vad jag älskar att rensa :D

Alla som har varit i Ullared vet de där stora gula väskorna som man kan köpa och packa i... Två sådana smäckfulla med vanliga kläder, jackor och skor som fått förflyttats från vårt hus till 39:an nere i stan! Så kom det till användning också och vi fick bättre med plats, win/win...

Det som flyttades runt i huset var byte av sovrum. Caroline ville ha ett av våra mindre rum att sova i och istället ha en lekhörna i allrummet på övervåningen, mest för att hon tyckte rummet var så stort och blev läskigt att sova i. Det kändes väl lättare att ha kontroll över en mindre yta ;)
Så då flyttade Ola och jag in och tog tillbaka vårt gamla sovrum som Caroline haft ett tag! Det är nästan som en flyttstädning man får till utan att behöva göra adressändring....

Även om det låter enkelt när man tänker vad man ska göra, men herregud vilken tid det tar! 
En stund, mitt i den värsta röran tittar Caroline sig omkring och säger: ”Nu är här rörigare än vad det brukar vara på mitt rum...” d.v.s inte lite rörigt! 
Men nu är det gjort och klart! 
Till detta följde också att man måste effektivisera visa saker förstås... Bl.a. så får jag nästan panik på hur många gosedjur barnen ska ha i sängen, men i Carolines nya sovrum så har hon en mindre säng än tidigare (170 cm) och jag sa från början att hon kan inte ha en massa gosedjur i sängen (förutom kanin Ninis förstås ;)) vilket inte alls har varit några problem. Problemet blev snarare vart vi ska lägga alla gosedjur som tidigare fanns i sängen? Vi saknade också lite mattor och annat nu när det möblerades om... 
Så efter vårt månatliga uppföljningssamtal på Karlberg i måndags eftermiddag så drog Caroline och jag bort och ”gjorde” Dollarstore. Jag får ju nästan skämmas när jag säger att jag faktiskt inte varit där förrän nu, men nu är iallafall premiären avklarad och vi lämnade butiken nöjda med två mattor, en liten papperskorg och några diversesaker! Kan nog bli fler besök till den butiken ;)

Därefter röjde vi av Jysk också när vi ändå var i krokarna och där fann jag DEN.... Tvättkorgen! Den där som hade en schysst design och som gosedjuren kunde flytta in i. Fantastiskt! Så till det fabulösa priset av 135 kronor kunde vi ordna nytt boende till de mjuka och söta 7-åringen var helnöjd!

När Råttans sår runt ögat såg bättre ut efter helgen så hoppade jag upp igen! Å herregud vad jag gillar den lilla hästen! Hon kallas ju inte kronprinsessan för intet ;)

Det känns också väldigt bra att jag nu ska kunna fokusera mer på henne eftersom hon har fått stå tillbaka lite när man ska prioritera sin dyrbara tid!
Efter att ha laddat i fyra dagar så var hon lite som ett krutpaket på ridbanan... Inte så hon gör några dumheter, men när hon väl får ta några varv i galopp så bara måste hon bralla ur sig det värsta. Det bockas och lattjas mest hela galopperna, men det gör liksom inget för det blir inte mer än så och glädje kan man ju inte bli arg för att hon har ;)

Till helgen är tanken att vi ska åka till Filipstad och hoppa en klass! Nu blev ju inte  uppladdningen riktigt som jag tänkt eftersom hon stod förra helgen och därmed missad hoppträningen för Pia, men å andra sidan så får vi väl ta Filipstad som en träning istället. Det är ju inte så att vi åker dit med press, man kan ju inte vinna en Clear-Round direkt... Ha, ha, ha... Och skulle man kunna det så tror jag inte vi skulle vunnit ändå, men kul kan vi ha och det är vi nog rätt bra på att ha tillsammans!

Igår var jag till vårdcentralen med mina fantastiska händer igen! 
Under min graviditet med Caroline så fick jag karpaltunnelsyndrom på båda mina händer... Som om det inte var nog att gå upp 27 kg! Tydligen ska en del få mycket :D. 
Jag var grymt snygg när jag lika bred som hög vaggade fram med två skenor på händerna... Ha, ha, ha... 
Härliga barn har jag, men att vara gravid är jag inte skapt för! Med Christoffer fick jag inga problem med handlederna, men då gick jag upp 32 kg istället!!!

Hur som helst så är det så att ibland så går problemen (karpaltunneln, inte övervikten den får man f-n kämpa med) tillbaka en tid efter förlossningen, men inte på Helena förstås så våren 2010 så opererade jag höger hand. 
Vet ni hur mycket man använder höger hand? Försök gå på toaletten utan att använda höger (om du är högerhänt förstås ;)). 
Men jag blev väldigt bra efter operationen, dock valde jag att avvakta med vänster! Mest för att den operationen hade hamnat mitt i tävlingssäsongen då och jag skulle ju ut med Castor som 4-åring så då hade jag inte tid att gå med vänster hand i bandage heller! Herregud, vad vi låter vårt intresse styra livet :D  Men jag valde att vänta... 
Sedan för ett år sen så fick jag ont i höger handled, inte i karpaltunneln utan mer vid tummen. Till slut kunde jag knappt använda handen utan att det kändes som en kniv! 
Först DÅ inser man att ett besök till doktorn vore bra! 
Snabbast diagnosen någonsin... Istället för karpaltunnel så hade jag fått något som heter De Quervains Syndrom, en inflammation i tummens sträcksena. 
Första ordinationen var att ätas Diklofenak och ha en skena för att hålla tummen i viloläge, ett nästan omöjligt uppdrag utan något som håller fast den (tummen)! 
Efter några veckor så blev det återbesök och då fick jag något så ”härligt” som en kortisonspruta in i leden! 
Vet ni hur jäkla ont det gjorde? Jag trodde nästan jag skulle tuppa av och då tycker jag att jag tål rätt mycket! 
Dock visade det sig att den där sprutan var värd smärtan för inom några dagar så mådde jag riktigt bra. Samtidigt som jag fick den där kortisonsprutan så pratade jag med läkaren om min vänster hand (karpaltunneln) och rätt snabbt så fick jag operationen på den i april. Den handen är inte riktigt användbar än, 6 månader senare.. suck!

Nu, 10 månader efter kortisonsprutan så går det inte längre! Egentligen så märkte jag att det i tummen kom tillbaka redan i somras, men jag har ignorerat det lite! Läkaren talade om att man kan bara få kortisonspruta max två gånger sen blir det operation så jag har dragit ut på det... Kanske lite för länge! 
För några veckor sedan så började en knöl synas på handleden rakt nedanför tummen och den knölen har bara gjort sig större och nu är det så jag själv mår dåligt av att se den. Dags för läkarbesök igen.... Men det blev ingen kortisonspruta den här gången utan en remiss till ortopeden! 

Så det där med att klara sig utan höger hand, jag kommer uppleva det igen! Dessutom så sa läkaren att jag behöver en arbetsterapeut till vänster hand som helt klart inte har den förväntade funktionen!


Ja herregud, är det åldern eller kan jag hitta något annat att få skylla på? Så jäkla mycket fel på en 28-åring ;)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar