lördag 25 januari 2014

Någon främmande tycker att jag är duktig!

Alla som känner mig sen förr (10-20 år sen) vet att mitt liv idag kontra då ser helt olika ut.

Idag framstår jag knappast som någon partypingla, jag motionerar och är nästan jämt hemma på helgkvällar! Då.... Ja, jag var ute jämt, rökte cigaretter som en borstbindare och hemma var jag nästan aldrig...
Att jag klarade Vasaloppet -03 berodde enkom på två saker, att jag som liten lärde mig grundtekniken bra och nr 2 för att jag är så jäkla envis!
Jag rökte nog både på start- & mållinjen... Herregud!
Sen kom Christoffer, tyvärr lyckades jag inte hålla mig ifrån cigaretter efter hans ankomst och rökte tills jag blev gravid med Caroline. I september -07 slutade jag vara borstbindare och valde ett rökfritt liv! Idag kan jag inte fatta att jag rökte i 20 år, det luktar rätt mycket framförallt efter att någon rökt och så har jag luktat i sååå många år.... Men tro nu inte att bag stör mig på rökare, absolut inte!!! Alla väljer själva hur dom vill leva sitt liv och jag har valt mitt :D

Hur som helst så blev ju gravidkilona lite svårare att bli av med efter att Caroline var född. När man rökte var det lättare! 
Men röka skulle jag inte så jag började motionera. Till en början gick jag promenader, att springa var inte att tänka på. Successivt så blev konditionen bättre, kilona började minska och jag började springa lite grann... Därefter har det ökat och nu är joggandet en del av min vardag, jag gillart :)
När man fått igång kondisen och musklerna så kommer man sen till en punkt då det börjar bli skönt att springa och då är det härligt!

Men nummer ett i mitt motionerande är förstås hästarna, sedan springa och åka skidor! Den stora skillnaden med min syn på min ridning är att jag nu ser även den som en himla bra motionsutövning, inte något jag gör för att prestera något resultat.

Under sista åren har jag varit med på vårruset, Karlstad stadslopp och Blodomloppet och om några veckor åker jag halvvasan! Vem hade trott det om mig för 15 år sen? Själv hade jag dött av skratt :D
Eftersom jag när som helst kan få infall att springa eller göra något annat aktivt så blir det väldigt sällan att jag kostar på mig ett glas vin, en öl eller någon annan alkohol! Även om jag fortfarande tycker det är skitkul med fester så är inte alkohol något som jag tar en kväll för att slappna av, då är en kopp te mer min melodi.... Men tro nu inte att jag aldrig tar ett glas, det händer men bara ibland. Skulle jag däremot bli bjuden på fest då tackar jag med glädje ja om jag kan, men det där med att vara på fest/krogen fredag och lördag varje vecka känns som någon annans liv inte något som jag gjort eller ens orkat med....

Idag när jag var på Träningslagret så bestämde jag, som vanligt, i förväg hur länge jag skulle springa. När klockan hamnade på 25 min så stängde jag av.. I samma ögonblick lägger någon en hand på min arm?! En för mig helt främmande kvinna som säger att jag är duktig, att hon är imponerad och att det är som mig hon vill bli... Det var hennes mål sa hon!
Vad förvånad jag blev... Vem hade trott det för 15 år sen, att någon på ett gym skulle se upp till mig och säga att jag är duktig?! 
Jag tackade förstås och försökte peppa henne i hennes kamp att komma över den där tröskeln somr skillnaden mellan att löpning är jobbigt eller härligt!

Ännu en fantastisk dag är tillända, en dag då någon tycker att jag är duktig och vill vara som mig... Jag måste ändå säga att JAG  är sjukt imponerad och glad över att det finns sådana människor som till en främmande människa kan ge beröm! världen är full av överraskningar :D


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar