Vintervila och blåst

Idag har dom riktigt stora vindarna kommit på besök till Östra Kärne... Dom gästar säkert hela Karlskgoa, men det kan jag inte uttala mig om eftersom jag inte är någon annanstans än hemma! Det har varit lite torka på bloggandet liksom det är torka på ridningen. Castor har sin välförtjänta vila oh med tanke på senaste veckans väder så känns det som om jag valde rätt tid för vila :-)!

Imorse när jag kom ut till stallet hade en av dörrarna gått upp. Det är gamla ytterdörren in i stallet som numera sitter inne i Majas box. Det är en bom uppe på insidan så hästarna kommer inte ut, men den där otäcka vinden och snön som blåser med kom in i boxen till Maja och Råttan. Som tur var så blåste det inte från det hållet så det var inte så farligt, men ändå.... Jag är rätt säker på att det är en liten "Råtta" som lyckats få upp dörren med handtaget på insidan för det var inga märken på dörren och låset var intakt... Hoppas hon ångrar sig och inte gör om det! Handling vs. konsekvens...
Hästarna var för övrigt helt galna idag när jag tog ut dom och om man kollar på bilderna så kanske dom ångrar att dom ödslade energi på promenaden till hagen när dom istället kunde ha sparat energin till värme väl ute i hagen...


















Nu ska jag måla i gästrummet så det blir klart någon gång! Köket är nästan klart, några lister kvar och lite panel som saknas på ett ställe. Innan nästa helgs slut ska jag nog ha fått till allt både där och i gästrummet!

Obstinat kille..

Gårdagens träningspass för Niklas blev en rätt spännande upplevelse! Varför åka till nöjespark när man kan få åka berg och dalbana gratis på Castor? Ja, som ni säkert förstått så var han rätt vild igår... Faktum är väl att jag misstänkte detta innan eftersom man inte kan motionera så bra nu när det är så hårt i backen, men eftersom vi var så få med på träningen igår så kände jag mig lite manad att ändå prova! Att han var vild är ett milt uttyck, han liksom bubblade inombords och så fort han fick chansen så flög han i sidleds, sparkade bakut och var allmänt obstinat. FAST han hoppade bra och det är ju alltid något! Dessutom så sa Niklas att det positiva i allt är att jag faktiskt har bra koll ändå och även om det inte kändes som jag hade så mycket koll så är det kul att höra lite positivt i eländet...
Men nu ska den obstinata få en välförtjänt vila... Jag brukar inte ställa av hästarna eftersom det är igångsättningar som ofta drar med sig skador, men han är ju faktiskt unghäst och behöver vila lite emellanåt. Eftersom det är så hårt i backen så känns det som om nu är en bra tid att vila, när snön kommer så kan man ju rida på som vanligt och dessutom så landar jag ju mjukt då :-)

Idag är jag och barnen hemma, personalen på dagis har studiedag. Vi gör faktiskt ingenting och det är såååå skönt! Jo, förresten nu ska jag faktiskt steka lite pannkakor och senare kommer mormor och morfar! Jag köpte glögg och pepparkakor igår, tror att vi ska ta en fika i eftermiddag...

Helguppdatering..

Helgen har varit en fantastisk helg med så lite som möjligt inbokat, för ovanlighetens skull! Men det kommer att bli mer av en vana en tid framöver då jag inte har så mycket på schemat förutom lite julfester och middagar....
Igår bestod dagen mest utav städning och rensning! Herregud vad barnkläder man har! Missförstå nu inte för det är verkligen toppen att ha så mycket kläder som vänliga själar låtit barnen ärva, men nu när dom växt ur dom så måste man ta rätt på det och då märker man vad mycket man har! I storlek 92 hade vi 5 st overaller och 2 par termobyxor och eftersom det inte är ett halvt fotbollslag vi har som är i den storleken så känns det oerhört skönt att kunna sortera bort lite och låta arvet gå vidare! Kläderna som jag plockade ihop igår är till tre olika barn, en pojke som har från storlek 80, en flicka i samma storlek och en pojke från storlek 98. Totalt blev det 10 st papperspåsar som vandrar vidare till andra hem (och bort från våra garderober), dessutom så är det en påse som ska till dagis (som dom kan ha som allmänna extra kläder) och en påse som ska tillbaka till Malin. Tro nu inte att vi har tomt i garderoberna.. Nej, det är lika fullt där som tidigare och vi har tio plastbackar med kläder som står och väntar på att barnen ska växa lite till...

Idag så åkte jag och barnen in till en lekpark i stan på förmiddagen. Vi hade lite tur med vädret för på vägen in så regnade det, när vi stannade vid affären för att köpa med lite fika så hade det slutat regna och under tiden vi lekte så var det uppehåll, men så snart vi satt oss i bilen och svängde ut från parkeringen så vräkte det ner igen. Tur att man kan matcha in uppehållet någon gång ibland. Barnen tyckte det var jättekul även om dom blev lite blöta i baken av rutschkanorna!

Vid 14-tiden så kom Anna och vi "gjorde" stallet. Idag red Anna Tea och jag hopplade på Maja vilket var bra länge sedan sist! Och det var förstås som att "komma hem"... Passade på att rida utan stigbyglar eftersom det ger så bra träning (för egen fel). Kan ju inte göra det på Castor, eller vill inte kanske jag ska säga!
Fölen var helt tokiga idag och sprang å busade som aldrig förr! Tidagare så har dom hållt på en liten stund, men idag vet jag inte vad dom hade ätit till frukost?
Sen blev det en väldigt snabb dusch för att sedan infinna oss hemma hos mamma och pappa på Farsdagmiddag. Idag bjöds det på riktig husmanskost, kalops och kokt potatis! Supergott!!!

När vi kom hem var det dags för fröken Caroline att sova och när det drogs små timmerstockar så pallrade jag mig ut till stallet igen. Hann ju inte rida Castor tidigare så då blev det till att göra ett kvällspass också. Idag var han riktigt tjurig! Han vill gärna gå och trycka in vänster bog vilket oavkortat resulterar i att han skickar ut rumpan åt höger. Sista passen så har jag försökt vara konsekvent på att han inte ska göra så utan att istället jobba igenom kroppen både på rakt och böjt spår annars är han snart som en planka att sitta på. Och som jag tidigare nämnt så är det där med att inte få gå och "lalla" något som Castor inte vill vara en del av. Så idag har vi övat på höga bakutsparkar á la spanska ridskolan och jag har väl snarare övat på balansen för jag sitter knappast lika still och oberörd som ryttarna i spanska ridskolan, men jag satt iallafall kvar och det är ju en framgång!
Men som vanligt så ger han sig ändå till slut när han märker att det inte går att komma undan och det får man ju vara innerligt tacksam för. Imorgon ska vi fortsätta övningen, men inte på bakutsparkarna hoppas jag...




Dagens bilder blir lite blandat på en nyklippt Castor, en nyfiken Rulle, en stolt mamma Maja och en söt Råtta... Dom självlysande ögonen får ni stå ut med!

Vintern är här...

...herregud vad kallt det var att rida ikväll! Det är sådana här dagar som man verkligen känner att man saknar ridhus... Brr... Det gör mig egentligen inget att det är lite kallt, men när det blåser samtidigt så riktigt biter det i en! Och som det inte vore nog att man blir kall, det är ju nu den där stenhårda perioden börjar, innan snön kommer... Men har man inget ridhus så får man helt enkelt klä på sig och göra så gott man kan med att underhålla ridningen utan att trava och galoppera så mycket eller så får man ställa av! Själv väljer jag att rida och tiga... Å lida ;-)

På träningen i torsdags så insåg jag att jag nog måste klippa Castor! Känner man Castor så är tanken inte speciellt lockande då man med lilltån kan misstänka att det stöter på problem, men med en dos av Domesedanpasta och en liten väntan så blev han from som ett lamm och klippningen gick utan problem! Eller jag menar han skötte sig, sen kan man väl tillägga att Anna och jag konstaterade att vi nog ska se det som en funktionell klippning och inte den mest jämna och snyggaste klippningen som en häst fått.. Fast jag gillar ju funktionellt så det duger!

På fredag kommer Karin, då är det dags för ID-koll, vaccinering av småkottarna (fölen - inte barnen) och det mest spännande: dräktighetskoll på Maja för 90 dygn! Håll tummarna så dom vitnar!!! Inte nu, men vid 15-tiden på fredag...

Träning och förklaring!

Träningen gick inte riktigt så bra som jag hade önskat... Men man får ju inte alltid som man vill, tyvärr! Castor höll sig ändå rätt bra på mattan, han var cool men lite busig och lite väl lätt i bakdelen . Men vid det här laget är jag rätt van vid att han sparkar bakut emellanåt så det bekommer mig inte så mycket. Däremot så kändes det att ridningen blivit lite lidande sista veckan och som om inte det var nog så hade jag jättesvårt att hitta distansen och rätt tempo. Han hoppade lite väl högt i sprången också vilket gjorde att vi landade närmre hindret än vi borde och då blev distansen lång fram till nästa! Så nu har vi lite att träna på till nästa gång... Utöver allt annat som vi måste underhålla, men det är skönt att veta hur man ska lägga upp det 
Och kommande veckor så ska jag absolut hålla igång ordentligt och konsekvent även om det blir sena ridpass! Det är nog främst det som varit problemet för mig, Ola är i Stockholm och när barnen somnat så har det blivit lite sent, men det är ju faktiskt inte mörkare 20.30 än 17.00 bara lite kallare!

Kom på en annan sak idag när jag och Maja hade vår sedvanliga godnatt-stund, i dagarna är det 15 år sedan jag och mamma hämtade henne i Ystad. Galen resa och det är galet länge sedan, men det känns som nyss! Det är några år vi tillbringat tillsammans och inom ett par månader så ska vi skiljas åt för första gången på denna långa tid. MEN det är med varm hand jag lämnar Maja i Annas vård och det är ju bara tillfälligt och ett stenkast bort, men visst blir det konstigt! Herregud, jag har ju tillbringat längre tid med henne än med de flesta andra i min närvaro....
Många (inklusive Niklas) har undrat och ifrågasatt varför jag haft kvar Maja! Jag kan inte förklara det annat än att jag genom åren haft ett antal olika hästar, man har gillat dom av olika anledningar. En del har varit roliga att rida, en annan att hoppa, en tredje var bra på dressyr o.s.v. Men det är få som riktigt rotar sig i hjärtat och det är dom där få som man kan kalla ”kärlekshäst” och svaret på varför Maja i alla år? Hon är min kärlekshäst...

Uppehåll

Äntligen slutade det regna... Helt galet hur mycket det kan vräka ner i 24 timmar! Igår drabbades jag faktiskt av en stor portion bekvämlighet när jag helt sonika bestämde mig för att låta Castor vila! Å andra sidan blev det kniven på strupen för att rida idag eftersom det är träning imorgon. För en gång skull valde jag rätt! Regnet upphörde och nu rätt sent på kvällen så red vi i rätt behagligt väder. Fast hur kallt eller ruggigt man än tycker att det är när man sitter inne och ska pallra sig ut för att mocka, rida eller bara fixa lite i stallet så slutar det nästan alltid med att jag klätt på mig alldeles för mycket! Så även idag.. Jag misstänkte det redan när jag sadlade så jag tog av mig min långärmade tröja och hade endast en kortärmad under jackan, ändå blev det väldigt varmt! Enda trösten är att det var lika varmt för Castor eftersom han satt en rätt fin vinterpäls nu!
Måste komma på hur jag ska göra med klippning av honom för jag inser att jag nog måste få bort lite päls!
Karin ska ju hit nästa fredag och ultraljuda Maja samt ID-kolla fölungar, kanske skulle passa på att göra Castor "harmonisk" och klippa honom då?

I fyra veckor har vi nu haft förkylning, hosta och feber som vandrat runt i familjen, eller drabbat barnen kanske man ska säga. Jag sa för några veckor sedan på jobbet att vi har varit så förskonade sista året med sjuka barn, det skulle jag aldrig ha sagt! MEN imorgon ska dom gå iväg igen... Det är tur att man har så snälla morföräldrar till barnen annars hade jag nog varit helt ruinerad av all frånvaro från arbetet!
Till helgen ska vi vara barnlediga, även då är det mormor och morfar som förbarmar sig! Barnen ska nämligen göra något som dom, enligt Christoffer, gör alldeles för sällan... DOm ska sova över hos mormor och morfar! Christoffer är helnöjd och när Christoffer är nöjd då måste ju bara Caroline vara nöjd också! För det finns inget som har så hög status som att tycka lika som storebror!
Det första Christoffer frågar på morgonen är hur många dagar det är kvar till lördag och sedan får man höra något om kommande helg ca 5-10 gånger per dag! Det är tur att vi sa det först för en vecka sedan för annars hade det blivit en alldeles för lång väntan... När man är fem så gäller inte ordspråket "Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge" Då väntar man alltid för länge!

Vi har börjat prata och planera runt Tomtens ankomst, det måste ju vara perfekt när Tomten kommer... :-)
Nu börjar liksom julen sakta krypa sig på och idag blev Stoffe överlycklig när han "hittade" pepparkaksdeg i kylskåpet. Så ikväll var vi ju bara tvungna att baka lite pepparkakor som han ska ha med sig till dagis imorgon och bjuda kompisarna på...