Löööv my horses

I förrgår när jag satt och red i minus 8 grader och  mörker på ridbanan så "slog" det mig att vad för jäkla roligt jag tycker det är att rida mina hästar! 

Härlig känsla att man fortfarande kan känna så för en hobby som man haft i så många år..... :D
Visst kan jag ha dagar när det inte känns jätte peppande att gå ut och rida, men om jag då bara pushar mig lite så är det alltid kul när man väl är i sadeln! 

Så idag bad jag Ola filma lite när jag red Maja för att det vore så kul att se om hennes framåtanda syns lika mycket på film som den känns när man sitter ovanpå. Jag tänkte nog att han skulle filma lite med min mobil som jag sen kunde kika på, men när Ola ska göra något med film/foto så är det sällan "bara". 

Vips så hade jag en liten film, från olika håll och vinklar, vanligt tempo och i slowmotion med musik till :D 

Kul att ha, speciellt när hon är så gammal man vet ju aldrig när det är slutridet och våra år tillsammans är förbi :( 

Fast än så länge hänger vi ihop och fortsätter njuta av våra ridpass ;) 

Efter den filmen så gjorde jag ett halvdant försök att lura ner Ola till Rosensjö och filma Råttan och mig på hoppträningen, men det gick inte... Får göra nytt försök när vi är igång igen efter vilan.
Hoppträningen då? Jo, det passade så himla bra att det var hoppning för Malin idag i Rosensjö! 
Behövde verkligen få hoppa lite, det var för länge sen vi var på träning även om vi hoppat lite hemma på ridbanan innan kylan kom. 

Dessutom ville jag gärna få ett pass innan min operation på måndag. Därefter ska Råttan få vila i några veckor tills handen är läkt! 

Jag är iallafall jätte nöjd med hoppningen ikväll med min lilla Råtta!!!  

Hon är liksom sin mor: rolig att rida, har en positiv inställning och försöker alltid. Man är liksom trygg när man sitter i sadeln!  

Hon behöver förstås mycket träning! Behöver bli starkare och har många andra saker att träna på, men det känns som ett roligt jobb som jag ser fram emot att göra med henne! 

Med detta sagt så är mina hästar långt ifrån perfekta i gemene mans ögon, men i mina är dom det och passar mig som handen i handsken! 

Länkar här även in filmen ifall någon är lite nyfiken på resultatet?! Man får göra lite klipp-klistra... ;)

Gott Nytt År på er önskar vi på Östergården... 2016 blir nog ett fantastiskt år :D

https://youtu.be/XryH1dCH6Sg

Cushing

Nu har det gått 10 månader sen vi bestämde oss för att testa Kavat för Cushing. Vi (jag och Karin) hade pratat om det tidigare med tanke på hur Kavat såg ut, men det hade inte gått längre än till prat, fast vi var nog rätt övertygade om vad proverna skulle visa... Kavat är i och för sig ingen ungdom och hade därför mycket päls, såg lite raggig ut och till det drack han mycket när jag jämförde hans storlek mot övriga hästar i stallet. Till drickandet så resulterade det förstås även i att han kissade mycket :), han var dessutom rätt bukig. Tydligen kan de bli det eller så magrar de av. Fettansamlingar är inte heller helt ovanligt, typ på halsen (mankammen) eller andra ställen.
Dessutom berättade Karin att hans tidigare fånganfall (-07 innan vi ägde honom) mycket väl kan bero på att han har cushing då cushinghästar lättare får fång. När man fått tag på en sådan fantastisk ponny så vill man förstås att den ska hänga med så länge det bara går trots ålderdom. Sagt och gjort, vi tog provet och svaret kom ändå rätt snabbt och mycket riktigt så var det positivt.
Vi inledde då medicinering vilken i sig var rätt dyr i inköp (drygt 2300:-), men då han ska ha en halv tablett om dagen så har den kartongen räckt ända till nu, tror vi har typ två veckor kvar. Och även om det var en tablett om dagen så är kostnaden egentligen inte så hög med tanke på allt annat vi kostar på våra djur, dessutom så minskar ju risken för andra veterinärkostnader...
På vårkanten så klippte jag av honom all päls eftersom cushingen gör att de inte tappar pälsen på samma sätt som andra hästar, men innan jag gjorde det så tog jag lite kort och la upp på FB. I samband med det så lovade jag lite före och efter bilder. De har förstås låtit vänta på sig för man vill ju att de ska vara något sånär lika i tiden tagna och idag tog vi dom :)
Sakta men säkert så märkte vi en skillnad på honom. Han började dricka lite mindre och därmed var det förstås torrare i boxen, hans färg på pälsen blev mörkare, mer röd och den blev framförallt inte så lång på hösten och blev glansig. Han blev klarare i ögonen och visade en helt annan vakenhet än tidigare. I dagarna blir han 23 år vår fina lilla herre, men ett spår av ålder finns inte längre.
Undrar hur många hästar som vi tänker att det är för att dom är gamla som pälsen växer, blir hängiga o.s.v. när det kanske är cushing som de drabbats av? Därmed inte sagt att alla hästar som drabbas av ålderdom har cushing för så är det så klart inte!
Men i vårt fall var det så och vi är så glada att vår Kavat är pigg och mår bra! Vi hoppas förstås att han ska hänga med i några år till och få fortsätta må lika bra framöver :D

Här kommer de där utlovade före och efter bilderna:

På första bilden är översta kortet taget i mars 2015 och den under från idag (slutet av december 2015)

På denna bild är de två översta bilderna från mars och de två under från idag 

Visst är det väl lite skillnad) Ja, förutom att Caroline växt sista månaderna ;)

Julen är över.....

Nu är julen över för i år... Man laddar så mycket för denna dag och sen är den över så snabbt! Nästan kortare än alla andra dagar ;)
Vet inte varför men både julafton och juldagen har jag sovit väldigt länge! På julafton sov jag så vi nästan höll på att missa den gemensamma frukosten hos mamma och pappa... Jag säger "jag" men menar förstås "vi", men eftersom jag alltid (eller nästan alltid) vaknar senast sju så ställer jag aldrig klockan lediga helgdagar... Fast i jul skulle jag kanske behövt det ändå :o
Så äntligen idag var jag tillbaka i gamla vanor igen! 6:26 slog jag upp mina blå och nu en timme senare är hästarna fodrade ovh ute samt stallet mockat! Nu sitter jag i soffan med en kopp kaffe ovh i andra ändan på soffan ligger Busan och myser... Övriga sover och lär göra det en stund till :)
Här är julen "bästa dagen på hela året" och även om mycket handlar om det där under granen så tycker jag ändå att det hänt massor sista året framförallt med Christoffer! På julafton i år har han inte haft något problem med att spara legobyggen till efter frukost/mat etc. t.o.m sparade till juldagen. Han är mjuk och härlig med Caroline.
Hon i sin tur visar ju det där som vi aldrig kanske kommer uppleva med Christoffer - hur man uppskattar gemenskap under en längre stund, att man vill sitta och leka tillsammans när man fått nya saker o.s.v.
På morgonen när de får välja varsitt paket drar han tag i det största av sina medans hon väljer ett litet för att "spara det stora till senare"... Hon t.o.m sparade sitt största till sist under julklappsutdelningen bara för att dra ut på det lite till :D

Men nu är det som sagt över och nu ska vi njuta av lite ledighet! Jag skulle vara ledig ända till den 11 januari, men dagen före julafton fick jag kallelse till operation av handen den 4 januari så därefter blir det inte många knop... Utan höger hand så är man rätt oproduktiv!
Det förändrar ju lite mitt upplägg med Råttan. Hade tänkt komma igång och åka iväg på träningar redan nu under långledigheten och även försöka få till någon träning i Karlskoga även om det verkade bli svårt, fast nu känns det bara onödigt att träna en massa och sen ställa henne på viloperiod! Nä, vi håller igång här hemma, hoppar lite själva och sen för hon vila som planerat några veckor i januari! Maja ska jag försöka få hjälp att underhållsrida medans jag själv inte kan. Behöver ju inte vara något avancerat men vill helst inte att hon blir helt stående i flera veckor... Gamla kroppar ska inte vila om de inte måste :)
Igår hade vi Becca här och idag kommer Hanna! Jag är ju inte direkt bortskämd med vuxet ridsällskap så det är jätte roligt när det händer :D

Nu ska jag fortsätta dricka mitt kaffe och njuta av lugnet och tystnaden :)