Tävlingar avklarade...

Det var drygt en vecka sedan jag skrev... Att det tagit lite tid beror nog mest på att vi nu avverkat två tävlingar på en vecka! Förra helgen var det ponnyernas tur att hoppa lite och nu idag var det dags för regional hästhoppning.
Så nu har man avverkat årets sista tävling, både som arrangör och funktionär! Det är faktiskt rätt skönt och lite konstigt!
I fredags kväll så konstaterade jag att jag inte har något inbokat en enda helg framöver... Ja, förutom Halloweenfesten nästa helg men den räknas inte.. :-).

För några år sedan så var natten som var en höjdpunkt, man fick ju sova en timme extra! Men tyvärr har inte mina barn lärt sig än att uppskatta klockomställningen till vintertid.
Det innebar att när klockan slog 05.30 imorse så ville dom gå upp, dom var hungriga och gud vet allt! Det var bara att säga hejdå till kudden och kliva upp. Å andra sidan så skulle jag upp rätt tidigt ändå, men man vill ju gärna sova varenda minut fram till klockan ringer!
Barnens tidiga uppgång imorse visade sig tydligt i eftermiddag/kväll. Christoffer bad om att få bada först för han ville gå och sova. Medans Caroline var med moster Kina ut och hälsade på Rulle så badade Christoffer, tog på sig nattkläder och somnade.. Före halv sju! Caroline var inte mycket sämre, hon klämde dock en banan men i övrigt samma ritual som Stoffe och somnade för ungefär 40 minuter sen! Helt galet, så här lugnt i huset på kvällen har det inte varit på länge...
Dessutom så blir ju alla resultat klara direkt nu när vi använder RS-Pro i domartornet = inget efterarbete och alla premier till placerade är utbetalade via TDB på tävlingsplatsen! Det är "bara" överdomarrapporten kvar, men den ska också bli klar ikväll!
Så nu ska jag faktiskt gå ut och sadla Castor för en liten kvällsritt på ridbanan i lugn och ro!

Hur nöjd kan man bli?

Ikväll är jag så himla nöjd!!! Det är torsdag, jämn vecka och som vanligt innebär det träning för Niklas. Och var jag nöjd efter förra träningen så är det inget mot vad jag är idag... Hur stolt kan man bli? Visst höll han på lite som han brukar med sina bakben i luften, men ingen "större ko på isen...." Och vad f-n, går han så bra i ridningen så kan han få sparka lite... :-)
Idag, om någon skulle fråga, så kommer t.o.m Niklas säga att det gick bra! Å det vill inte säga lite det! Nej, det var för himla skönt att äntligen få känsla av att jag kan både rida framåt, ta tillbaka och ha honom på mattan. Det brukar vara en av sakerna, aldrig alla tre....
Och även om jag är nöjd med träningen så är jag nog ännu nöjdare med att detta ger en liten bekräftelse på att man gör något rätt när man sitter på hemmaplan och tragglar!

Apropå hemmaplan, igår blev det ingen ridning. Ola var i S-holm och det tog lite för lång tid att natta barnen vilket var en stor miss i min planering. Denna gång gick det ju bra ändå, men det är absolut inte så jag vill ha det dagen innan träning. Däremot i förrgår reds det, fast det blev sent på kvällen! Känns dock inte som om det spelar någon roll längre om man inte kan rida före kl.18 för sen blir det mörkt iallafall. Jag hann bara ut så började det dugga lite, men lite regn har ju ingen dött av (iallafall inte när man sitter och rider och har en valmöjlighet att fortsätta). Men det tog väl typ 37 sekunder så stod det som spön i backen och jag var dyngsur på nolltid. När man redan blivit blöt så kvittar det och jag red därför drygt en halvtimme till i regnet. Det var ett jättebra pass där jag galopperade och travade lite över en cavalettibom och han ville gärna skjuta in bogen varje gång han gick över bommen, något jag motade bort mot Castors stora irritation och det blev lite vilda västern ett tag. Dock så ger han sig snabbare och snabbare (trots att han lyckades få av mig för 14 dagar sen) och han gav sig även i arbetet efter en stund.
Nu ska jag bara försöka hålla i formen framöver så jag kan få vara lika nöjd efter träningen om 14 dagar...

Har precis gjort klart startlistorna till söndag och ska nu ta en skön dusch, imorgon är det fredag!!!!

Hoppanlag...?

Idag när Anna och jag red Maja och Tea så var det riktig "hallabaloo" på ridbanan. Fölen var superspralliga och hoppade runt som om det var betessläpp! Även Tea var lite sprallig och när jag i galoppen skulle ta vägen över den något förhöjda cavallettibommen så tog hon världens hopp som om bommen låg på minst en meters höjd. Jag var förstås inte riktigt beredd på den reaktionen och gav ifrån mig ett lagom gulligt tjut i språnget. Mitt i allt bus så fick Råttan (Majas föl) för sig att pröva sin förmåga som blivande hopphäst och kastade sig, i full fart, över staketet på ridbanan... En stolpe knäcktes, men hon tycktes vara väldigt oberörd utan fann snabbt lite grönt gräs på gräsmattan som såg lockande ut... Efter en snabb reparation av staketet med ett hinderstöd som hjälp fick Anna rida ut med Maja och locka med sig Råttan tillbaka på rätt sida igen.. Efter en liten stund följde hon rätt ovilligt med in på ridbanan!

Castor har även han fått ägna sista två dagarna åt galopparbete över cavallettibom, till hans stora förtret.. Inte alls kul att behöva jobba på lite och tvingas tänka på vart man sätter fötterna! Men med små babysteg så tycker jag ju förstås att han blir bättre och bättre (för det har ni ju inte hört förut).

I övrigt så har helgen handlat om lite omflyttning av möbler, allt för att organisera lite mer här hemma och skapa plats att kunna fortsätta fixa iordning dom tre rum som återstår! Sen är det väl bara att börja om med rum 1 igen....?
I eftermiddag kom mamma och pappa och hjälpte till att flytta upp ett stort skåp som jag ska ha som linneskåp i sovrummet. Ap-tungt, men det blir nog bra sen!
Ja, jag har ju varit överdomare i helgen också. Eller närmare bestämt idag när ÖFK hade en lokal ponnyhoppning. Hade också nöjet att få se några av klubbens ponnyryttare på plats, vilket alltid sätter lite mer krydda på tillvaron!! Både Emma och Madelene red jättebra och gjorde klubben stolta med sina resultat och bra sportsmanship! Me like.....

Nu har det tystnat för en stund sedan på övervåningen vilket innebär att barnen somnat till slut. Det har varit en konstig vecka med oregelbundna sovtider, men imorgon är det dags för dagis igen så snart är vi tillbaka i vanliga rutiner igen.
Själv har jag suttit vid datorn en stund och skrivit meddelande till ryttare inför nästa helgs tävlingar samt mailat iväg det för publicering. Sedan ska bara startlistorna färdigställas, men det blir inte idag för nu väntar hästarna på kvällsmat och Busan på kvällspromenad, men mest så väntar kudden på Helena... Godnatt!

Sjuka barn

Den här veckan inleddes som en helt vanlig vecka, men strax efter lunch i måndags så utvecklades den till en "vård av barn-vecka"... Dagis ringde, Caroline misstänktes ha ögonfluss! Bara att så snabbt som möjligt avsluta det man höll på med på jobbet och hämta hem barn!
Visst var hon lite kladdig i ena ögat, men det blev aldrig sådär inflammerat som det brukar bli däremot så var hon helt klart inte sig själv! Gnällig, klängig och inte matlust är inte något som man förknippar med henne!
Under natten mellan tisdag och onsdag så vaknade Christoffer med halsont och så där ämlig som man är precis när en förkylning slår till. På onsdagskvällen och under torsdagen så hade han lite feber, men inget alarmerande. Idag har båda varit symptom- & feberfria, men fortfarande väldigt trötta och det goda humöret växlas om snabbare än vanligt till dåligt humör. Men på måndag, då är vi igång igen!
Med lite trixande och en hjälpsam mamma så har jag ändå kunnat jobba nästan halvtid hela veckan vilket har varit väldigt bra nu när man känner att man börjar komma in lite i rutinerna på nya avdelningen!
Fast jag ska absolut inte klaga över att jag fått VAB:a lite, barnen är väldigt lite sjuka. Peppar, peppar... Jag tror att jag tagit ut en vårddag för Stoffe och ett par för Caroline på hela året och med alla influenser och magsjukor som härjar på dagis så ska jag nog som sagt inte klaga, det finns dom som får vara hemma betydligt oftare!
Imorse åkte jag in så jag var på jobbet klockan sju. Mamma kom ut då och tog hand om barnen en stund. Sedan hade hon ett möte inbokat kl.10.00. Så hon satte in barnen i bilen och mötte mig vid jobbet så kunde jag jobba in i det sista.
När jag satte mig i bilen så tittade Christoffer på mig och sa "mamma, jag är supersugen på godis! Och det är ju fredag idag så vi kanske skulle köpa lite till fredagsmyset..."
När någon är supersugen på godis så måste man ju åtgärda det! Självklart åkte vi och köpte lite när vi ändå var inne i stan... :-)

När vi kom hem så somnade Caroline, samtidigt så kollade Stoffe på en film. Under tiden passade jag på att mocka och fixa iordning stallet! Lite lyx att ha det klart på eftermiddagen. Även om klockan snart är nio så är det ändå dags för mig att traska ut och rida Castor (pizzan och godiset från ikväll ska motioneras bort) å därefter kvällsfodra.
Idag åkte Ola upp till Kista på någon tillställning med jobbet och då får man helt enkelt rida när tiden bjuds även om det är sent en fredagskväll!

Spotta grus och hoppa bra!

I helgen hade vi åter lite motionering av tanterna, Anna och jag. Råttan har nästan tappat all "felaktig" färg på pälsen nu, det är bara lite ull kvar på ryggen annars är hon helt mörkbrun nu! Den 12 november kommer Karin och ID-kollar både Råttan och Rulle SAMT (inte att förglömma) så ska hon dräktighetskolla Maja på 90 dygn. Håller tummarna så hårt att dom vitnar.... :-). Maja är egentligen 90 dygn redan den 23 oktober, men eftersom Karin ändå kommer den 12:e så var det OK med Markebäck att vi väntade lite med rapporten vilket vi är tacksamma för. Även om Maja och Råttan är jättesnälla att köra så är det ändå ett litet företag när man ska iväg med sto och föl, slipper man så gråter man ju inte direkt!

Castor har fått en tuffare morsa (om hon får säga det själv förstås) och sista veckorna så har jag vågat säga ifrån mer och mer till honom när han maskar eller bråkar. I måndags var ingen annorlunda dag, Castor ville inte gärna jobba på till en början och protesterade lite genom att sparka bakut. Men vi fick igenom mattes vilja och han gick rätt bra trots blåst och en lite knackig början.. Efter ridningen så skrittade jag på lång tygel och DÅ händer det.... Ni vet det där när ryttare sitter på lång tygel och inte är helt fokuserade? Det var mig personifierat i den stunden för Castor upptäckte något otroligt äckligt och kastade sig i sidleds vilket inte jag alls var beredd på. Jag som var på väg i färdriktningen tappade förstås balansen rejält och när jag gjorde det så blev Castor rädd för min obalans (vilket jag också blev...) så han for åt andra hållet, men då flög jag.... Gjorde en volt i luften och landade på höger sida! Aj, aj ont... Smällde i höften och skenbenet som nu har lite skrapmärken och en något annorlunda hudfärg än normalt, men blått är ju också en trevlig färg!
När jag precis hade rasat så visste jag varken ut eller in, vart var Castor? Men han hade ju blivit lika rädd så han sprang ner i nedre ändan på ridbanan och när han såg att jag var på benen igen så kom han galopperande rakt emot mig och drog på en tvärnit bredvid. Och som vi alla har hört när vi började rida att ramlar man av ska man upp igen. Denna gång var det dock inte för min skull utan för att jag inte ville att Castor skulle få avsluta ritten som avkastarkung. Men han skötte sig toppen!
Och ikväll har vi varit på Niklasträning. Till min och säkert fler personers förvåning så skötte han sig alldeles förträffligt fint! Han var lite sugen på att haka på Emma's 3-åring när den brallade på lina innan vi började, men ångrade sig direkt. Hoppningen gick också riktigt bra! Iallafall om du frågar mig, men fråga inte Niklas för jag är inte säker på att han skulle säga samma sak? Jodå, han sa faktiskt att det var mycket bättre, men nu har vi fått lite annan läxa att träna på så nu ska vi inte låta denna lilla framgång stiga oss åt huvudet, nu är det bara att jobba vidare! Men ikväll tänker jag fortsätta vara nöjd.....

Väldigt lite häst..

För att bo på en gård med 6 hästar, en hund, en katt, två barn och en sambo så har det handlat väldigt lite om dom faktorerna idag.
Imorse sa nämligen sonen något väldigt oväntat... "Pappa, kan du köra oss till dagis idag?". Det måste varit första gången i världshistorien som den frågan poppat upp, jag höll iallafall på att peta in kajalpennan i ögat!
Så från till att ha haft rätt bråttom med barnlämning till rätt bra med tid för att släppa ut hästar och ta mig till jobbet så var jag ju liksom tvungen att trycka in något mer i schemat... Att ha så gott om tid är ju inte JAG! Därför sms:ade jag pappa och frågade om jag kunde ta vägen förbi med Busan så hon fick en rolig fredag. Efter några (för Busan nervösa) minutrar så kom svaret att hon var välkommen. Sagt och gjort, hon lämnades och jag åkte vidare till jobbet. Landade med 3 minutrar tillgodo.. övertid? Nej, jag skämtar bara!

Under min arbetsdag så har kära pappa åkt ut till oss och mockat hela stallet så återigen blev det en mycket lugnare stund efter jobbet när jag inte behövde stressa med det utan kunde i lugn och ro göra mig iordning inför kvällen....
Och ikväll har jag haft fantastiskt trevligt ihop med världens toppgäng på Red Brick! Tack för den fina presenten och blomman (som jag med mina gröna fingrar fick tillbaka på rätt plats i krukan igen...:-)).
















Imorgon väntar arbetsdag på Lonnhyttans skola....